Herr ålderspresident! Det är väldigt glädjande att höra tre socialdemokrater här i kammaren som är så angelägna om ett byggstartsbeslut för ett vägprojekt. När Socialdemokraterna satt i regeringen tillsammans med Miljöpartiet var nya vägar en väldigt känslig fråga. Jag tror att våra båda partier kanske skulle ha lättare att komma överens. Vi minns till exempel hur S-regeringen frös det pågående bygget av Förbifart Stockholm år 2014, vilket kostade stockholmarna en försening på minst fyra månader. Det blev en fullständigt onödig nedläggning av arbetet för dem som arbetade med projektet.

Det jag har gett ett tydligt besked om i dagens debatt är att hög framdrift är viktigt. Det är en tydlig viljeinriktning om något, Åsa Westlund.

Jag skulle nog kunna skriva under på vartenda ett av de argument som ledamöterna har tagit upp här i kammaren om varför det är angeläget att förstärka infrastrukturen i detta projekt. Men det är tyvärr inte så som Serkan Köse säger om att finansieringen har säkrats. Man firade visst lite för tidigt, för finansieringen var inte säkrad. Projektet har ökat med 33,5 procent, vilket innebär många miljarder i fördyringar, och man behöver titta på det här en gång till. Det är en viktig del i arbetet med kostnadskontroll. Det här är väldigt stor skillnad, herr ålderspresident, mot hur den förra regeringen hanterade infrastrukturinvesteringar. Underrubriken på Riksrevisionens rapport om detta löd ju Lovar mer än den kan hålla.

Om jag skulle säga här i kammaren i dag att ”ni har rätt. Vi blåser på. Det spelar ingen roll att det här har stuckit iväg i mångmiljardklassen. Det spelar ingen roll att det ökat med 33,5 procent” väcks frågan om vilka andra åtgärder som finns i den nationella planen som inte ska få byggstart. Sex åtgärder i detta byggstartsbeslut får därför gå tillbaka till Trafikverket så att man får se över det hela igen. Det görs inte för att vi inte tycker att det här är angeläget, men vi tycker att det är angeläget att stärka kostnadskontrollen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi är överens om detta, men jag skulle i kommande inlägg vilja höra hur ledamöterna ser på skenande kostnader och hur vi ska lyckas få mer pengar till infrastruktur men också mer infrastruktur för pengarna. Mer pengar har vi i vår rekordstora budget.

När vi fattade beslut om byggstart förra året fick tre objekt gå tillbaka till Trafikverket för förnyade underlag. Samtliga projekt har sedan kunnat påbörjas och tas vidare till nästa steg. Jag har ingen annan förhoppning än att det ska kunna bli så även i dessa fall. Just nu befinner det sig i ett skede där Trafikverket och inblandade aktörer får se över kostnader och om det finns möjlighet till ökad medfinansiering så att man kommer ned i ram och så att den finansiering som Serkan Köse sa var säkrad ligger närmare startbeloppet än ökningen med 33,5 procent.

Jag förstår och har stor respekt för att det här skapar frågor och väcker oro, men jag tror att hela den långsiktiga infrastrukturplaneringsprocessen tjänar på att vi gemensamt ser på hur vi kan stärka kostnadskontrollen och samtidigt bibehålla hög framdrift. I nästa runda hoppas jag, herr ålderspresident, att mer av diskussionen kan handla om detta än om fördelarna med det enskilda objektet. Dem ser jag ingen anledning att säga emot; jag håller med. Det finns en samsyn. Det brukar sägas att vi har en samsyn om kostnadskontrollen, men hur ser vi till att vi får det även i praktiken?