Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaren!

Den historieskrivning som statsrådet ger är helt riktig: Det var i stort sett Försvarsmakten som hade det här ansvaret, och i samband med att Berlinmuren föll och klimatet blev ett annat flyttades det. Det kanske också är viktigt att komma ihåg att det flyttades till ett privat bolag, och det privata bolaget gick i konkurs. Det är därför som det nu är tillbaka hos staten. Det var regeringen Reinfeldt som tog det beslutet, och det visar också hur viktigt det är att den här typen av verksamheter bedrivs i statlig regi. Vi ska inte hålla på och privatisera räddningstjänsten, isbrytningen och så vidare. Nu har väl isbrytarna aldrig varit privatiserade men däremot personalen.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi har det med oss att marknaden kan lösa vissa saker, men den kan inte lösa allt och den kan inte lösa räddningsverksamhet. Jag tycker att det är idiotiskt, om jag får uttrycka mig så, att vi har ägnat oss åt sådana saker.

Det som är viktigt är det som statsrådet säger sist: att samhällskritisk verksamhet inom myndigheten kan upprätthållas. Skulle vi hamna i det läget att vi går från fem till tre helikoptrar är jag av den tydliga uppfattningen att säkerheten inte kan upprätthållas, och det kommer att vara ett hot mot både sjömän, piloter, fritidsbåtägare och skridskoåkare.

Jag förutsätter, hoppas och önskar därför verkligen att regeringen hanterar det här och tillskjuter de ekonomiska resurser som behövs, för Sjöfartsverket är väldigt tydligt: Får vi inte ekonomiska resurser kommer vi inte att kunna upprätthålla detta.