Herr ålderspresident! Jag tackar återigen statsrådet för svaret.

Min poäng är lite grann att man har låtit branschen rasa i kampen mot inflationen. Jag menar att man som regering kan göra fler saker samtidigt. Det är byggbranschen som har fått ta den stora smällen när man har lämnat den helt åt sitt öde, för att det inte får kosta pengar.

Det är 4 600 företag som har gått i konkurs under den här mandatperioden. Det är 14 000 arbetslösa i Byggnads akassa. Det är betydligt fler som är arbetslösa och står utanför akassan och därför inte finns med i statistiken.

Jag såg att det enligt utstationeringsregistret var 2 000 som lämnade landet förra året. Vi får ta de siffrorna med en nypa salt, för det kan bero på att man har rensat i avtalen. Men det är många som har försvunnit från branschen.

Frågan är då: Vilka kommer att finnas kvar när det så småningom vänder? Vi pratar om yrkeskunniga. Jag har en gammal kollega som fick sluta på ett av de stora byggföretagen förra året. Han hade jobbat 24 år i företaget. Han fick lämna det på grund av att det inte finns jobb.

Man sparkar ut väldigt många. Var finns de kvar?

Vi är inte emot att man höjer a-kassan. Det är bra att ni höjer den tidigare. Men ni trappar sedan ned den ganska snabbt, vilket gör att man tvingar människor till andra jobb, tvingar bort dem från branschen. Det kommer nämligen inte att hinna komma igång under det här året. Det kommer att ta alldeles för lång tid.

Det är bra att ni insåg att lyx-rot var verkningslöst. Ni borde i stället, för ett år sedan, ha infört förslaget med de prioriteringar som vi gjort – det handlar om energi- och klimatanpassningar. Det hade gjort mer nytta med tanke på att lyx-rot visade att inga nya jobb skapades. Arbetslösheten ökade markant under den perioden.