Fru talman! Jag tackar statsrådet Niklas Wykman för svaret.

För ett år sedan debatterade jag och statsrådet arbetet mot bedrägerierna, och svaret då och svaret nu är i stort sett likalydande. Men jag tolkar ändå statsrådets svar som att det finns behov av att se över regelverket och av att införa grundläggande företagsskydd, vilket är jättebra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har inte undgått någon att bedrägerierna fortsätter och breder ut sig. Det är nu ett växande samhällsproblem som göder den kriminella ekonomin. Sveriges småföretagare är måltavlor för många olika typer av bedrägerier. De har precis som privatpersoner tillgång till sina pengar direkt via sina mobiltelefoner, och de har generellt mer kapital. Samtidigt kan de enklare föra över stora summor utan att bankerna stoppar transaktionerna.

Bankbedrägerierna har inte minskat för företagarna. Företagarna genomförde nyligen en undersökning bland sina medlemmar, både små och medelstora företag, där man jämförde hur siffrorna såg ut 2023 mot 2025. Fler rapporterar att de blivit kontaktade av bedragare, och fler företagare har lidit ekonomiska förluster av bedrägerier 2025 än 2023. Här är det tydligt att mer behöver göras.

Vi har sedan tidigare sett att anmälningsbenägenheten bland företagare är väldigt låg. En rapport från Företagarna visar att 38 procent av företagarna aldrig anmäler brotten de utsätts för. Siffror från samma organisation visar också att 40 000 företagare har blivit utsatta för bedrägerier, och 10 000 uppger att de lidit stora ekonomiska förluster och känner sig maktlösa mot bedragarna. Samtidigt rapporteras det om en katastrofal ökning av bedrägerier just mot äldre under 2025, enligt polisen.

Det här drabbar särskilt småföretagare, som ofta saknar resurser att juridiskt försvara sig mot falska fakturor, vilseledande oseriösa avtal, avancerade nätbedrägerier och vishing, där brottsoffren kontaktas på telefon av en bedragare som låtsas vara polisen eller banken och lurar fram koder eller identiteter.

Fru talman! Jag vill komma tillbaka till statsrådets svar om att man följer arbetet med bankernas åtgärder och analyserar behovet av skarpare lagar. Trots att bankerna infört vissa säkerhetsåtgärder kan bedragare fortfarande tömma konton.

Mot bakgrund av det är min fråga till statsrådet: Vilka effekter har man sett sedan Svenska Bankföreningen utlovade åtgärder, och vilka har faktiskt genomförts? Har alla banker implementerat de föreslagna transaktionskontrollerna, som beloppsgränser och tidsfördröjningar?

Företagare efterfrågar säkrare företagskonton där det inte är möjligt att snabbt tömma deras konton.