Fru talman! Jag tackar för en bra diskussion om viktiga frågor.

Jag har inga större invändningar mot de åtgärder som statsrådet pekar på här. Det mesta är bra, även om det finns en och annan detalj som vi socialdemokrater skulle vilja skruva på lite mer eller lite mindre. Det må vara hänt.

Det jag är ute efter är att företagen efterlyser att staten tydligare ska adressera företagens specifika problematik, eftersom den är väldigt sammansatt. Det här gäller inte minst företag i Stockholms- och Uppsalaregionen, som jag har tagit mest intryck av under de senaste månaderna. Här handlar det både om vardagsbrott, som skadegörelse, inslagna fönsterrutor och stölder, och om allt det som har med den kriminella ekonomin och den organiserade brottsligheten att göra.

I många stycken är det en och samma ”body” fast det tar sig lite olika uttryck. Skadegörelse och kraschade fönsterrutor kanske mer handlar om desperata försök att få pengar till att köpa narkotika. Men i andra änden av kedjan sitter kanske någon utrikes gängledare och organiserar ett helt nätverk av olika brottsgrenar.

Vad jag är ute efter är att få veta om regeringen har försökt att hitta ett angreppssätt som gör att företagen känner sig mer sedda i det här arbetet. De redovisar i intervjuer och undersökningar att de inte längre ens vill anmäla brott, eftersom de upplever att polisen inte agerar och att det inte händer någonting.

Med tanke på hur Sveriges tillväxtsituation ser ut – vi befinner oss i Europas bottenliga – tror jag att vi behöver göra allt vi kan för att företagen, precis som vi enskilda, ska känna att staten finns där och ställer upp när de behöver det.