Herr talman! Jag vill korrigera ledamoten Jacobsson. Den regering som Miljöpartiet var en del av avsatte stora resurser och gjorde historiskt stora satsningar på järnvägen och på att förbättra underhållet. Om ledamoten Jacobsson tror att de små men väldigt effektiva resurser som skulle kunna satsas på att öka cyklingen skulle kunna omfördelas för att komma i kapp med underhållet på vägsidan tror jag att han misstar sig.

Bilen har trots allt blivit norm i samhället, och Jacobsson vill bejaka bilnormen. Men den innebär också att biltrafiken gynnas på bekostnad av andra trafikslag. Just därför är det viktigt att våga sätta upp mål och avsätta resurser för att skapa förutsättningar för en ökad cykeltrafik. Det är trots allt den infrastruktur vi har som skapar den miljö som krävs för att man ska känna sig trygg och säker och för att det ska vara smidigt och lätt att ta cykeln.

Precis som ledamoten Jacobsson var inne på finns det en relation mellan kollektivtrafik och cykel. Om man satsar på cykeltrafiken kan man avlasta kollektivtrafiken, vilket är viktigt i våra städer, där kollektivtrafiken ofta är hårt belastad. Det är också kostnadseffektivt; det är inte särskilt dyrt att investera i cykelinfrastruktur. Man behöver inte ha samma bärighet eller samma bredder.

I dagens trafikmiljö är tempot hetsigare än förr i tiden. Vi har större och längre fordon. Det är klart att detta påverkar både barns och vuxnas möjligheter att på ett tryggt och säkert sätt ta sig fram på cykel. Just därför behöver vi underlätta för kommuner och regioner som har en hårt ansträngd ekonomi att vidta de nödvändiga åtgärderna för att skapa bättre och tryggare cykelinfrastruktur.