Fru talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande nummer 26 om kommunala frågor. Inom orden kommunala frågor ryms ganska många olika förslag och frågeställningar som debatteras och prövas av riksdagen.

För Sverigedemokraternas del ska jag inledningsvis prata om kommunala tillsynsavgifter, det vill säga de avgifter kommuner har möjlighet att ta ut av företagare för olika former av tillsyn som sker från kommunens sida – eller ja, åtminstone tillsyn som är tänkt att ske. Det är främst det senare som gör att Sverigedemokraternas förslag att införa ett lagkrav om efterhandsbetalning av tillsynsavgifter behöver bli verklighet. Det handlar om att skapa både förutsägbarhet för våra företagare och jämlikhet inom ramen för den kommunala tillsynen och mellan olika företagare inom samma bransch.

Jag kan förstå och instämma i att företagare som bedriver verksamhet som lyder under lagstiftning om tillsyn finner det oerhört märkligt att de betalar för kontroller som aldrig äger rum eller betalar lika mycket för tillsynen som företag som har exempelvis bristande rapportering och underlag – detta utöver att de måste betala tillsynsavgifterna i förskott. Det är inte rimligt att skötsamma företagare hamnar i denna situation i förhållande till såväl det offentliga som dem som inte sköter sig.

Sverigedemokraterna vill skapa förutsägbarhet och en ökad tydlighet i hur arbetet med tillsyn utförs och hur avgifterna för denna tillsyn tas ut. Därför yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation, nummer 5, i detta betänkande.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att inom orden kommunala frågor ryms ganska mycket och att det finns väldigt mycket som vi kan och bör debattera här i vårt folkvalda parlament. Vi befinner oss nu lite drygt 2 ½ år från det historiska maktskiftet efter valet 2022. Efter ett drygt åtta år långt regeringsinnehav av Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen över ansvaret för Sverige. Vi gjorde det i en situation med skyhög inflation, skyhöga bränslepriser och skyhöga priser på el. Den svenska befolkningen och hela det offentliga Sverige hade det tufft under den tidigare S-MP-regeringen.

Det var ingen slump att det var skyhöga priser under en S-MP-regering med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet. Dessa partier höjde reduktionsplikten till extrema nivåer. Bränslepriserna rusade i höjden, och transporter och även matproduktion blev dyrare. Därmed blev det också mindre pengar i vanligt folks plånböcker. Nya skärpta regleringar på livsmedelssektorn bidrog också till att driva upp kostnaderna för mat. Samtidigt stängde man med en rösts marginal här i riksdagen ned ett flertal kärnkraftsreaktorer. Följden blev kapacitetsbrist i södra Sverige och extremt höga energipriser.

Allt detta kombinerat bidrog till att höja kostnaderna för såväl privatpersoner som det offentliga Sverige. Oavsett om det handlade om att köpa livsmedel, tanka hemtjänstens bilar, köra kollektivtrafik, pendla till jobbet eller hålla badhuset öppet för att barn skulle lära sig simma gjorde Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet detta dyrare i Sverige med sin Sverigefientliga politik – för det var precis vad det var.

Med sverigedemokratisk politik har Sverige i dag lägre bränslepriser, cirka 10 kronor lägre direkt vid pump, och stabilare elpriser. Skatten på jordbruksdiesel har sänkts för att hålla produktionskostnaderna nere, men tyvärr hjälper det inte för livsmedel som importeras. Vi försöker också motverka onödiga regleringar som driver upp produktionskostnaderna och därmed också kostnaderna för offentlig sektor.

Som en jämförelse: Tack vare Sverigedemokraternas politik kostar det nu en familj cirka 5 000 kronor mindre att tanka 500 liter diesel. På samma sätt har åkerierna som utför transporter fått kraftigt sänkta bränslekostnader. Det gäller även företag som utför olika tjänster varje dag runt om i Sverige, inte minst för offentlig sektors räkning.

Allt detta påverkar våra medborgare och vår offentliga sektor positivt. Mer finns att göra, men genom att städa bort den Sverigefientliga politiken ett steg i taget har vi påbörjat förbättringen för våra medborgare och vår offentliga sektor.

Fru talman! För att stärka den kommunala sektorn har Sverigedemokraterna och regeringen skjutit till rekordstora stöd till kommuner och regioner. Såväl det generella stödet som de riktade stöden har ökat kraftigt sedan maktskiftet 2022. När nu kostnaderna för pensioner minskar i kommuner och regioner ligger det generella stödet kvar på samma nivå, vilket bidrar till att ytterligare stärka det offentliga Sverige.

Regionerna bedömer själva att de kommer att göra ett samlat överskott på 2,6 miljarder i år, 11,4 miljarder år 2026 och 10,2 miljarder år 2027. Med andra ord uppgår överskottet, eller det positiva utfallet om man så vill, till cirka 24 miljarder kronor de kommande tre åren för Sveriges alla regioner tillsammans.

Fru talman! Vi har skärpt kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Samtidigt har vi underlättat för kommunerna att bedriva detta arbete. Så sent som i förra veckan beslutade riksdagen om lagförändringar som underlättar kameraövervakning. Det kommer att göra det lättare att förebygga, upptäcka och utreda brott och därmed skapa ett tryggare samhälle. Det kommer också att bidra till att få personer dömda och därmed ge brottsoffer upprättelse.

Den svenska migrationspolitiken har lagts om. Trots att nivåerna för antalet asylsökande ligger på samma nivåer som 2015 i övriga EU ligger nu Sverige på den lägsta nivån sedan 1980-talet. Det är en följd av att Sverigedemokraternas migrationspolitik nu blir verklighet och dessutom får alltmer stöd ute bland medborgarna.

De öppna gränser vi såg under Socialdemokraternas och Centerpartiets politik är nu ett minne blott. Dock är det samtidigt en varning om vad ett maktskifte 2026 skulle innebära om deras politik med 100 000–150 000 asylsökande årligen återigen får bli verklighet. Det skulle innebära cirka 400 000–600 000 asylsökande för kommande mandatperiod.

På samma sätt som man vill höja bränslepriserna, lägga ned den kvarvarande kärnkraften och öka antalet regleringar för jordbruket vill man öka antalet asylsökande i Sverige. Man vill lätta på reglerna för anhöriginvandring och minska kraven på dem som kommer till vårt land.

Vad det kommer att innebära för vårt land, våra kommuner och regioner kan man lätt se framför sig. Det skulle innebära mer utanförskap, mer underlag för organiserad brottslighet, bostadsbrist, platsbrist i skolor, mer pengar till frikostiga bidrag och en sjukvård som krackelerar under trycket från hundratusentals nya personer. Det är en tydlig signal till väljarna om vad som väntar vid ett maktskifte om de rödgröna återfår inflytande över svensk politik.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har gjort det mer attraktivt att jobba i Sverige genom sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som vi bland annat räknat upp skiktgränsen för när man betalar statlig skatt på sin inkomst.

Det bidrar till att öka antalet arbetade timmar i samhället. Det innebär i sin tur att vår välfärd får in mer skatt i slutändan även om enskilda personer får behålla mer av sin inkomst, vilket är rimligt och rätt.

Därför ser jag med stark oro på hur bland annat Socialdemokraterna nu år efter år går fram med förslag om att frysa uppräkningen av skiktgränsen för när man ska betala statlig skatt på sin inkomst.

När man inte räknar upp skiktgränsen för statlig skatt innebär det att antalet personer som ska betala statlig skatt varje år kommer att öka i takt med löneökningar.

Det handlar om vår personal i offentlig sektor såsom sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Det handlar om rektorer som har det yttersta ansvaret för våra skolor, och det handlar om de bygg- och anläggningsarbetare som på våra kommuners och regioners uppdrag bygger skolor, sjukhus och lägenheter.

Om Socialdemokraternas förslag om att inte räkna upp skiktgränsen för statlig skatt blir verklighet skulle det fram till 2028 innebära att cirka 530 000 personer till i Sverige betalar statlig skatt på sin inkomst. Över en halv miljon människor till skulle alltså börja betala statlig skatt på sin inkomst med Socialdemokraternas förslag.

Antalet sjuksköterskor som betalar statlig skatt skulle öka från 20 500 till 44 100 personer. Antalet barnmorskor som betalar statlig skatt skulle öka från 1 600 till 3 200 personer. Antalet rektorer som betalar statlig skatt skulle öka från 9 300 till 12 100 personer. Antalet bygg- och anläggningsarbetare som betalar statlig skatt skulle öka från 11 100 personer till 34 200 personer.

Det skulle med andra ord ske en dubblering av antalet sjuksköterskor och barnmorskor som betalar statlig skatt, och för våra bygg- och anläggningsarbetare skulle antalet personer som betalar statlig skatt öka med 300 procent.

Nästa gång ni hör Socialdemokraterna prata om statlig skatt, då är det ni inom offentlig sektor – såsom sjuksköterskor, barnmorskor, läkare och rektorer – som ska betala statlig skatt, eller ännu mer statlig skatt än vad ni gör i dag. Det är er som Socialdemokraterna syftar på när de inte vill ändra skiktgränsen för när man betalar statlig skatt.

Detsamma gäller dig som bygger våra skolor och sjukhus. Det är din inkomst Socialdemokraterna vill beskatta hårdare. Tänk på det när du gör ditt val 2026.

Allt jag nyss nämnt är av relevans för vår kommunala sektor. När Socialdemokraterna vill öka skatten för personal i välfärdsyrken, ja, då kommer som en följd också attraktiviteten för dessa yrken att minska. Det kommer att bli svårare att rekrytera personal inom vår offentliga sektor.

Medborgare i Sverige: Säg nej till Socialdemokraternas förslag om att kraftigt höja skatterna för våra välfärdsarbetare och för dem som bygger våra skolor, sjukhus och äldreboenden eller bygger vår väg och järnväg!

Låt oss i stället bidra till att människor får behålla mer av sin inkomst. Låt oss öka antalet arbetade timmar i vårt land och på så sätt också säkerställa att vi får in nya resurser till vår välfärd samtidigt som vi gör det attraktivt att arbeta i den.

Det är bra politik för våra medborgare, och det är bra politik för Sverige.