Fru talman! I kommunerna bygger vi Sverige, sa Kristdemokraternas förste partiledare Birger Ekstedt. Så rätt han hade! Det är ute i Kommunsverige som välfärden byggs. Det är där vi skapar förutsättningar för ett gott liv och tar ansvar för många av de samhällsproblem och utmaningar vi har att hantera.

Vi ser dock att kommuner har olika förutsättningar, och därför värnar vi det kommunala självstyret. Beslut blir bättre när de fattas nära de medborgare som de berör. Kristdemokraterna tror på subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i samhället, från familjens köksbord ända upp till EU-nivå.

Fru talman! Regeringen ärvde vid tillträdet en kommunsektor i ekonomiskt fritt fall. Inflationen och dyra pensionsavtal orsakade stora hål i kommunala budgetar. Det viktigaste vi har kunnat göra för kommuners och regioners ekonomi är att bedriva en politik som bekämpar inflationen. Nu ser vi också att regeringens politik har gett resultat och att inflationen har gått ned.

Förra året satsade vi 16 miljarder på välfärden, vilket var närmare hälften av det totala utrymmet. Det var den absolut största satsningen i budgeten. Av dessa 16 miljarder gick 6 miljarder till regionerna för sjukvården, varav 3 miljarder som sektorsbidrag. Ytterligare 6 miljarder tillfördes sjukvården genom vårändringsbudgeten, vilket var den enskilt största satsningen där.

Regeringen kan inte kompensera för alla prisökningar som skett, men man har inte lämnat välfärden eller hushållen i sticket – tvärtom. Regeringens viktigaste bidrag till kommunsektorns ekonomi är kanske inte enskilda satsningar. Det kanske i stället är den balanserade och försiktigt offensiva ekonomiska politiken att inte lova allt till alla utan prioritera välfärdens kärna, stötta de mest utsatta grupperna och bekämpa inflationen för att få stopp på kostnadsökningarna.

Tack vare regeringens ekonomiska politik har kommunsektorns kostnader minskat med närmare 50 miljarder för detta år. Det är den enskilt viktigaste anledningen till att kommunernas ekonomi har vänt från underskott till överskott. SKR räknar med att regionernas sammantagna resultat vänds från ett underskott till ett litet överskott för 2025 och att kommunernas resultat förbättras kraftigt till drygt 25 miljarder per år de närmaste åren.

Trots det fortsätter regeringen att satsa. Vi väljer dock att prioritera och satsa där vi tror att vi får mest nytta för pengarna. I regeringens budget för i år fortsätter satsningarna på välfärdens kärna.

Regeringens satsningar på sjukvårdsområdet uppgår i år totalt till 18 miljarder. I budgeten avsätter regeringen 7 ½ miljard till ökad vårdkapacitet, 2 miljarder i sektorsbidrag, 250 miljoner till nationell vårdförmedling, 3,8 miljarder till omställning till en god och nära vård samt en utbyggd primärvård, 1,7 miljarder för civilt försvar inom hälso- och sjukvården, 1,6 miljarder för jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård, 1 miljard för åtgärder för en bättre cancervård samt 480 miljoner för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Detta är några av de åtgärder som regeringen stöttar inom välfärden.

Fru talman! Som jag nämnde tidigare är subsidiaritetsprincipen viktig för oss kristdemokrater. På kommunal nivå innebär det att vi värnar det kommunala självstyret, vilket innebär att kommunerna har stort ansvar och handlingsutrymme att sköta många frågor lokalt. Regeringen stöttar dock välfärden och hushållen när det behövs och har gjort stora satsningar under de här åren.

Frågan är om man ska ha riktade eller generella statsbidrag. Vi kan konstatera att det är färre riktade statsbidrag nu än 2018, och regeringens inriktning är också att minska antalet riktade statsbidrag för att ge kommunerna större flexibilitet. I vissa lägen kan det dock vara motiverat med riktade statsbidrag till specifika ändamål eller för att uppnå vissa resultat. Ännu viktigare är kanske de prestationsbaserade statsbidragen som exempelvis stimulerar ökad produktivitet eller mer vård. Det handlar till exempel om den kömiljard som infördes och senare ökades på. Det är en av de reformer som har gett mest resultat när det gäller att korta vårdköer och få mer tillgänglig vård.

Fru talman! Kommunsektorns ekonomiska förutsättningar påverkas i hög grad av skatteunderlagets utveckling, som i sin tur påverkas av hur mycket människor arbetar. Regeringen menar att den politik som förs genom en återupprättad arbetslinje och ett förbättrat näringslivsklimat har stor betydelse för kommunernas ekonomiska förutsättningar.

Utjämningssystemet är viktigt för att ge kommunerna bra förutsättningar oavsett var i landet de ligger, hur demografin ser ut och hur framtiden ter sig. Det handlar om att kunna utföra det som är alla Sveriges kommuners huvuduppdrag: att se till att det finns välfärd för medborgarna att lita på när de behöver den och möjlighet att utvecklas och växa så att alla kan vara med och bidra till den samhällsgemenskap vi så väl behöver.

Den parlamentariska utredning som har sett över detta överlämnade nyligen sitt betänkande om åtgärder för att hantera de ojämlikheter som finns mellan kommunerna. Kommitténs bedömning är att ett kontinuerligt effektiviseringsarbete görs i kommunsektorn men att det behöver vidtas åtgärder för att minska skillnaderna. Det är också viktigt att det finns faktorer som främjar tillväxt och effektivitet i kommunsektorn så att det finns tydliga incitament att jobba med effektivisering och digitalisering i den kommunala sektorn.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)