Fru talman! Statlig förvaltning, styrning och statistik är ett av de viktigaste områdena vi har att debattera här i kammaren. Jag är faktiskt genuint förvånad över att vi inte är fler som är intresserade av det här området. Den statliga styrmodellen handlar ju om hur vi går från politiskt beslut till förändring i verksamheter och är avgörande för hur vi i framtiden ska få resurserna att räcka till de saker som vi vill prioritera.

I budgetpropositionerna för både 2024 och 2025 anger regeringen att medborgarnytta, effektivitet och förenkling är ledord för all statlig verksamhet och att statsförvaltningen alltid ska vara öppen för omprövning och prioritering. Politik är att prioritera, och då inte bara mellan vad vi ska göra och inte, utan det är också att göra avvägningar mellan olika intressen.

Fru talman! Världen är föränderlig, inte minst de senaste veckorna. De senaste dagarna, kanske till och med de senaste timmarna, ser vi hur förändringar som vi nästan inte trodde var möjliga är sanna. Vår omvärld påverkas av många faktorer, och en långsiktighet i politiken och planeringen kanske inte är lika möjlig att vidmakthålla i framtiden. Vår förmåga till förändring kommer att vara den enda konstanten i framtidens ekvation. Det land som har möjlighet att förändra sig snabbast och bäst kommer att vinna i längden, och vinsten i det här fallet är att landets medborgare gynnas av tillväxt och bättre levnadsvillkor.

Statens styrning är i dag byggd på mycket av de individuella departementens, myndigheternas och verkens egna verksamheter. Samordning och målsättningar som spänner över flera delar av samhället tillhör ovanligheterna. Vi kommer att behöva skapa förutsättningar för konstant förändringsarbete både inom och mellan de olika delarna i statlig och kommunal förvaltning. Det arbetet kan delas in i två delar: att göra saker rätt och att göra rätt saker.

Hur gör vi då saker rätt? Statens styrning måste fokusera på att vara tydlig, målstyrd och inriktad på övergripande nytta. Här finns det en stor potential att tydliggöra processer och samtidigt jobba med digitalisering. AI är ett verktyg som med stor framgång kommer att användas i våra processer och arbetssätt.

Regeringen har gett Statskontoret och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla metoder för att bättre kunna ompröva statens verksamhet och utgifter. Noterbart är att dessa två myndigheter även ska slås samman för ytterligare effektivisering. Mycket av metoder och arbetssätt kan kopieras eller med stolthet stjälas från andra delar av samhället som har jobbat med detta längre än det offentliga.

Naturligtvis, fru talman, måste vi också ha ständig ekonomisk uppföljning så att alla delar håller sig inom budgetramarna. Ibland kommer budgetminskningar att vara nödvändiga. Denna typ av kostnadsminskningar brukar liknas vid en osthyvel. Det har för- och nackdelar, eftersom det slår lika hårt mot effektiva verksamheter som mot ineffektiva. Men det kan också vara ett sätt att initiera förändrings- och effektiviseringsprocesser i många verksamheter.

Regeringen har mottagit betänkandet En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag från Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering. I utredningens förslag framgår att elva mindre myndigheter bör avvecklas, att nio myndigheters uppgifter och verksamheter bör slås ihop med andra myndigheter och att sju myndigheters uppgifter bör överföras till andra myndigheter.

Fru talman! Mycket av vad som är kostnadsdrivande orsakas av beslut som tas i enskilda delar av staten men som påverkar andra delar av samhället. Detta leder mig till nästa område: att göra rätt saker.

Vad menar jag med det, fru talman? En myndighet styrs av ett departement som har fokus på och kanske begränsas till en typ av verksamhet. Det kan dock ha långtgående implikationer för övriga samhället och skapa enorma kostnader för andra delar av samhället.

Ett exempel är Arbetsmiljöverket, som i dag jobbar med arbetsmiljö och även fokuserar på att skador inte ska uppkomma, det vill säga icke-existerande eller ännu icke-existerande problem. Det kan naturligtvis vara till stor nytta för verksamheter, men det kan också orsaka enorma kostnader innan problemen uppkommer. Det kan tyckas vara Arbetsmiljöverkets ansvar att se till vilka kostnader dessa regler orsakar. Dessa ökade kostnader kan kanske komma till bättre nytta i andra delar av statens verksamheter.

Fru talman! Vi måste skapa en styrnings- och ledningsmodell som på ett effektivt sätt fördelar uppdrag och resurser så att de ger mest nytta för medborgarna och mer nytta för mindre resurser. Vi måste också arbeta mer med förenklingar, något som även EU har anammat. Regeringen har sedan tidigare riktat återrapporteringskrav om förenklingar till ett trettiotal myndigheter i deras regleringsbrev för 2024 för att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt förbättra deras kontakter med myndigheter.

Regeringen har även givit Tillväxtverket i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag och utreda möjligheterna för statliga myndigheter att använda AI. Nu tar vi ytterligare steg för att öka användandet av AI. Det bidrar till såväl effektivare arbetssätt inom staten som förenklingar för företag. AI har stor potential att minska byråkratin, förbättra företagens villkor och öka medborgarnyttan, enligt civilminister Erik Slottner. Vi står inför ett paradigmskifte. Vi måste skapa en förändringsbenägenhet i de statliga organisationerna, som fokuserar på effektivitet och nyttomaximering.

Med det som anförts, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)