Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande nummer 5. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Moderaternas allmänna omdöme om kommissionens arbetsprogram för 2025 är att det i allt väsentligt fokuserar på rätt saker, framför allt Europas bristande tillväxt, men som utskottet noterar skrevs programmet precis innan världen kastades ut i den turbulens som USA skapade kring Ukrainas framtid. I det vi talar om i dag måste vi ta detta i beaktande.

Programmet fokuserar med rätta på EU-ländernas behov av att vitalisera sina ekonomier. Tillväxten är inte god nog, och många länder har svaga statsfinanser. När vi nu måste rusta upp våra respektive försvarsmakter rejält måste vi därför få hjulen att snurra snabbare.

Glädjande är därför att kommissionen så tydligt markerar att en tid av regelförenklingar väntar. Löftet som utställs är att den administrativa bördan för företagen ska minska med 25 procent och för de mindre företagen ända upp till 35 procent.

Jag har noterat att Miljöpartiet i sitt särskilda yttrande gör sig till reglernas försvarare, i syfte att värna naturvärden. Det är fullt förståeligt, men det är också viktigt att kunna sätta sin tillit till industrierna utan att tvinga på dem regler.

Det fanns en tid då industrialiseringen var ett hot mot miljön, men mitt samlade intryck efter mina besök i olika industrier är att det är här den verkliga kreativiteten och viljan att skydda naturen finns. Det är hög tid att sluta se på företag som potentiella miljöbovar och i stället ta fasta på det fina arbete de gör för att säkerställa att deras produktion inte förstör naturen. Regelförenklingar är ett sätt att säga till företagen att vi litar på dem, att vi inte tror att de har onda syften och att vi ser dem som partner. Detta är viktigt nu när vi måste få ett högre tempo i tillväxten.

Fru talman! Måste vi då ha högre tillväxt? Ja, det måste vi, för vi går nu in i en tid då Europa kommer att behöva investera kraftigt i sitt försvar. Jag tror inte att befolkningen i vare sig vårt land eller övriga EU vill börja avveckla sin välfärd, försämra sina pensioner eller svälta ut sjukvården och skolorna för att kunna finansiera försvaret. Och en redan högt skuldsatt kontinent bör helst av allt inte skuldsätta sig mer.

Kommissionens arbetsprogram är som jag nämnde inledningsvis framtaget efter det att USA markerade att man vill dra ned sitt engagemang i Europa. Men vi följer ju dagligen hur utvecklingen går, och den allmänna uppfattningen i Sverige såväl som i övriga unionen är att Europa nu måste klara sig självt i mycket högre utsträckning.

Detta är också Moderaternas uppfattning. Att USA drar sig undan snabbt är inte vad vi hade önskat, men vi delar till fullo USA:s uppfattning att det är helt orimligt att amerikanska skattebetalare ska finansiera det försvar som vi själva borde ha byggt upp. Det har sagts förr men tål att upprepas: 500 miljoner européer ska inte behöva ha hjälp av 340 miljoner amerikaner för att försvara sig mot 144 miljoner ryssar. Vi borde kunna göra detta själva. Vi välkomnar därför det arbete för ännu mer av försvarspolitiskt samarbete inom EU som kommissionen aviserar i sitt program.

Fru talman! Av samma skäl som vi lägger stor vikt vid den kommande europeiska upprustningen lägger vi också vikt vid utvidgningspolitiken.

Tidigare har jag personligen tyckt att det är bra om denna process sker långsamt för att säkerställa att det verkligen finns en ömsesidighet. Att gå med i EU ska ett land bara göra om man verkligen ställer upp på det gemensamma projektet. Men i och med Rysslands ohederliga överfall på Ukraina har vi ett akut säkerhetspolitiskt problem att lösa. EU är ingen försvarsallians och kan därför inte ge Ukraina de militära säkerhetsgarantier som landet behöver, men det här blir ändå ett steg på vägen. EU-medlemskap för Ukraina måste därför ses som ett prioriterat mål för unionen. Detsamma gäller för Moldavien, som också kämpar för att bryta sig loss från det ryska inflytandet.

Fru talman! Låt mig också nämna något om kommissionens kommande arbete med det som kallas demokratiskölden.

Syftet med detta arbete är att EU ska kunna bistå medlemsstaterna när dessa utsätts för informationskampanjer som hotar ländernas demokratier. Att främmande makter skapar sådana kampanjer är känt. Det finns därför skäl för medlemsstaterna att hjälpas åt med att identifiera fientliga aktörer. Emellertid är det i första hand varje land självt som måste skydda sin egen demokrati. EU kommer aldrig att ha den legitimitet som krävs för att ingripa med regler i den demokratiska processen i medlemsstaterna. Detta måste sägas eftersom det relativt nyligen har varit bråk mellan kommissionen och medieplattformen X:s ägare Elon Musk. Kommissionen bör vara återhållsam på denna punkt.

Fru talman! USA:s nya utrikespolitik har onekligen skakat om de flesta, och även om jag inte tror att amerikansk isolationism leder till något gott tror jag att vi får räkna med att detta är den amerikanska politiken ett bra tag framöver.

Det kan ändå komma något positivt av detta. Det kan leda till att Europa rycker upp sig, gör sin hemläxa, börjar bygga välstånd igen, sanerar sina statsfinanser och rustar upp. Det här kan ändå sluta lyckligt.

(Applåder)