Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

När vi pratar om EU:s arbetsprogram och EU är det klart att det är svårt att inte börja med att säga att vi har krig på vår kontinent. Men vi har fred bland de länder som ingår i det europeiska samarbetet, och det är precis det som har varit grunden för hela EU från första början. Europa har varit en kontinent där blod har flutit på våra jordar i hundratals år så länge den mänskliga historien har funnits. Nu har vi haft en lång period där de länder som är medlemmar i EU och som har integrerats alltmer med varandra och samarbetat allt tätare också har behållit freden.

Det är detta som projektet EU i grunden handlar om. Det är också därför man behöver en framåtrörelse i projektet och ett arbetsprogram som gör att Europeiska unionen samarbetar ännu tätare.

Kanske är det också därför som till och med partier som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, som tidigare har varit väldigt tydliga i sin vilja att lämna Europeiska unionen, nu har tonat ned dessa aspekter av sin politik. I stället kritiserar de nu saker som att det kan vara lite för mycket byråkrati i vissa lägen eller att någon detalj av det som EU-samarbetet handlar om inte är något som det borde handla om. Också dessa partier tycks nu förstå att vi behöver ett fördjupat samarbete och att vi behöver samarbeta mer och djupare och på fler områden med de länder som är nära oss här i Europa.

Fru talman! Visst kan man hålla med om att EU ibland är lite väl byråkratiskt. Men det är säkert många här inne som har pluggat en och annan poäng statsvetenskap – det är kanske min fördom om riksdagsledamöter – och vet att byråkratier alltid sväller över tid. Det ligger så att säga i byråkratins natur att vara en svällande organism. Därför måste man alltid arbeta på att minska byråkratin – i Sverige, på nationell nivå, i kommuner, i regioner och såklart också i EU. När vi har en byråkrati tenderar den alltså att svälla, och vi måste därför försöka motverka den.

Under vissa tider behöver EU göra vissa saker, och andra tider behöver EU göra andra saker. Man kan säga att det som finns i arbetsprogrammet, som jag uppfattar att alla partier i Sveriges riksdag ställer sig bakom, är en form av ett lite mer ansvarsfullt och mjukt Doge, för att ta något aktuellt från debatten. Det är precis något sådant som vi behöver och bör välkomna.

Fru talman! EU innebär naturligtvis i grunden också en mycket stor ökad frihet för alla unionens medlemmar. Frihet, och för den delen fred, bygger i grunden på att vi har fortsatt stark tillväxt. Därför är det starkt fokus i arbetsprogrammet på att öka tillväxten i Europa.

Det finns de, fru talman, som tycker att det där med tillväxt är lite jobbigt och att det är ett ord som man gärna vill komma bort ifrån. Det finns till och med de i Sverige som har pratat om återväxt, alltså motsatsen till tillväxt. Det är ganska märkligt. Det är inte så farligt med tillväxt som vissa partier, kanske framför allt på den gröna yttre vänsterkanten, ibland uttrycker.

Så här är det egentligen: När människor arbetar och samarbetar om saker kallar vi det för ekonomin. Det är det grundläggande. Ekonomin är att människor arbetar, samarbetar och gör saker gemensamt. Om vi gör saker bättre i år än vi gjorde förra året kallar man det för tillväxt. Det är inte så konstigt, och det är inte så farligt.

I grunden handlar tillväxt om att göra mer saker och bättre saker med mindre resurser. Och det är precis det vi behöver göra om vi ska rädda klimatet, skapa ett större välstånd så att vi kan ha en välfärd som fungerar och skapa mer frihet både i Sverige och på vår kontinent. Det är mer tillväxt som behövs, alltså att vi gör mer saker med mindre resurser. Det är i grunden vad det handlar om, och det är också därför det är så viktigt med de regelförenklingar som föreslås. Det är genom dem vi kan möjliggöra tillväxt.

Fru talman! Det har sagts här i debatten att regelförenklingar kan innebära att det blir sämre. Det är snarare tvärtom; om reglerna är för komplicerade och för omfattande är det ännu svårare att följa reglerna. Det kommer att bli mer korruption och mer problem med att upprätthålla reglerna, det blir en svällande byråkrati och så vidare.

En ökad regelbörda innebär inte nödvändigtvis att reglerna följs bättre eller att resultatet blir mer av det man vill ha. Det är ganska enkelt att man låter det bästa, det vill säga bra och enkla regler, bli det godas fiende. Det är många som hellre vill ha lite fler och lite mer avancerade regler för att de tror att de kan reglera fram just sin egen utopi för hur samhället ska se ut. Men så funkar det inte, för samhället består av människor. Människor som driver företag och arbetar är de som är ekonomin och skapar tillväxt, och då behöver också reglerna vara enklare och regelbördan minska.

Det var faktiskt det hela det europeiska projektet handlade om från början: I stället för att alla medlemsländer skulle ha sin egen regel, vilket gjorde att det på totalen blev ett mycket mer komplicerat regelverk, har EU nu en gemensam regel som gör det enklare för företag och människor i hela unionen att samarbeta och arbeta med varandra.

Fru talman! Jag ser att min talartid har gått ut. Jag kommer att fortsätta ändå och är beredd på den utskällning som kommer.

En otroligt viktig sak att komma ihåg i detta är att Europeiska unionen nu är fyrbåken för frihet och demokrati i världen. Europeiska unionen är den entitet i världen som är viktigast för att upprätthålla den liberala demokratin. Därför är det viktigare än någonsin att fortsätta med arbetet att göra oss mindre beroende av och mindre nära Kina. Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea samarbetar och bedriver ett kallt krig mot oss här i Sverige. De gör det därför att de vill skada den liberala demokratin och den liberala, regelbaserade världsordningen.

Det är i lägen som dessa – när vi tycker att det är lite skakigare, när vi tycker att det är lite jobbigare att samarbeta med delar av den amerikanska administrationen, till exempel – som vi behöver fundera extra noga på vilka som är våra samarbetspartner. Det blir extra viktigt att det inte är länder som Kina – eller för den delen Ryssland och Iran, som vi har betydligt mindre samarbete med. När vi gör oss beroende av Kina försvagar vi nämligen också demokratin och vår roll som just en fyrbåk för demokrati i världen. Vi behöver ha mindre samarbete med Kina och mer samarbete med länder som delar våra grundläggande värderingar. Fördjupa handeln i världen, men fördjupa den inte med länder som Kina!

Till sist: Det är klart att den viktigaste frågan för Europa just nu är att Ukraina ska vinna kriget och Ryssland förlora det. I detta ligger inte bara att Ryssland ska förlora och Ukraina vinna militärt utan också att de ska göra det politiskt. Det är därför EU behöver vara öppet för Ukraina. Det är därför Nato behöver vara öppet för Ukraina. Det handlar om att Ryssland ska förlora och Ukraina vinna också politiskt.

Det är därför den demokratisköld som finns med i arbetsprogrammet blir en viktig del. Att skydda vår demokrati är vad detta kokar ned till.

Jag instämmer i Centerpartiets kommentarer kring att det finns saker som behöver göras på EU-nivå. Det säger vi också i utlåtandet. Vi välkomnar arbetet med demokratiskölden. Allt det som Centerpartiet för fram finns egentligen med, även om Centerpartiet har lyft fram delar av det på ett föredömligt sätt.

Men det finns också saker som vi är duktiga på på nationell nivå. Det är inte så konstigt. Europeiska unionen består ju av länder, och saker som vi är duktiga på på nationell nivå ska vi kunna göra på nationell nivå. Det finns ingen motsättning i det och att göra saker på europeisk nivå. Tvärtom är det när vi bygger resiliens nationellt och på europeisk nivå som vi tillsammans blir starkare och får ett skydd av demokratin.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Som förväntat behöver jag då säga att talartiden överskreds med 50 procent.)

Kommissionens arbetsprogram 2025