Fru talman! I grunden måste vi jobba med att öka förtroendet för socialtjänsten, sänka trösklarna och minska stigmat. Därför är den nya socialtjänstlagen så viktig. Därför är det viktigt att vi också, kopplat till den nya lagen, ger socialtjänsten resurser att faktiskt kunna bemanna upp och genomföra de kompetenssatsningar som behövs för att göra verklighet av den ambitionshöjning som den nya lagen innebär. Därför är det bra att regeringen under kommande år satsar 8 miljarder på genomförandet av den nya socialtjänstlagen.

Det är också bra att regeringen satsar på barn- och ungdomspsykiatrin med en särskild bupmiljard och förstärker första linjens psykiatri för att fånga upp barn och unga. Jag tycker att vi i största möjliga utsträckning ska jobba med frivillighet. Men det är möjligt att jag och ledamoten Karlsson ändå skiljer oss åt på den punkten.

Jag tycker att det är rätt och riktigt att det kan få konsekvenser om en förälder, trots stora behov i familjen och trots att barnen far illa, säger nej till socialtjänstens insatser. Det kommer med föräldraansvaret.

Jag har som förälder ett stort ansvar för mina barn. Det ska samhället hjälpa mig att ta ifall jag brister i det. Men det är viktigast att säkra barnets framtid. Om föräldern trots socialtjänstens försök att jobba med motivation och stödjande insatser ändå sätter hälarna i backen och säger nej kan vi inte låta föräldern avgöra detta. Då ska det faktiskt få konsekvenser.

Nu ska vi titta noggrant på den här utredningen och läsa alla remissvar. Det är en balansgång som vi måste gå. Men ja, jag tror att det måste få konsekvenser för det fåtal föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.