Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på interpellationen.

I slutet av april 2023 beslutade riksdagen om en ny momslag. I beslutet rådde stor enighet i riksdagen om att förenkla bestämmelserna om moms som tas ut på samarbete inom civilsamhällesorganisationer, det som vi kallar internmoms.

Innan dess hade civilsamhällets organisationer under många år kämpat för att internmomsen skulle avskaffas. Miljoner och åter miljoner kronor som hade kunnat gå till ideell verksamhet har i stället gått tillbaka till statskassan – allt beroende av om en organisation är en eller flera juridiska personer på nationell, regional och lokal nivå.

Efter beslutet om den nya momslagen i riksdagen gick regeringen ut med att frågan skulle vara löst och att internmomsen var avskaffad. Men glädjen bland civilsamhällets organisationer över beslutet i riksdagen blev ganska kortvarig. Efter beslutet meddelade Skatteverket att lagstiftningen inte innebar någon förändring för hur de skulle tillämpa momslagen. Kort sagt skulle internmomsen, enligt Skatteverket, vara kvar i den form som den haft fram till dess.

Det var en stor besvikelse för många ideella krafter som länge längtat efter en lindring. Internmomsen kostar civilsamhället hundratals miljoner om året och försämrar möjligheten att använda resurserna på bästa sätt.

Ideella föreningar som idrottsrörelsen, studieförbunden, fackförbunden, arbetsgivareförbunden och trossamfunden är normalt inte skattskyldiga för moms. De är inte momsregistrerade och kan inte heller göra momsavdrag. De ska alltså enligt Skatteverket betala internmoms men kan inte dra av någon moms. Skatteverket uppger att de tolkar lagen utifrån EU-rätten så som Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till. Den nya lagstiftningen har inte ändrat tolkningen.

Fru talman! Självklart ska Sverige följa de direktiv som vi är överens om inom EU. Men Sverige kanske inte alltid behöver tillämpa dem på striktast möjliga sätt. I Danmark, som på många sätt liknar Sverige, har man inom ramen för samma EU-direktiv inte några problem med internmomsen för det civila samhällets organisationer. Om det är möjligt i Danmark borde det vara möjligt i Sverige. Den politiska viljan finns, det vet vi. Vi har hittills varit helt överens om avskaffande av internmomsen.

Statsrådet säger bland annat i sitt svar att det förekommer att Sverige yttrar sig i mål om förhandsavgöranden från EU-domstolen och att det görs en bedömning från fall till fall om det finns behov av att regeringen yttrar sig.

Vidare svarar statsrådet att det vid bedömning finns flera faktorer som måste beaktas, exempelvis hur den svenska lagstiftningen är utformad i förhållande till EU-rätten och om en svensk myndighet redan är part i målet. I det här fallet är en svensk myndighet part i målet. Det är myndigheten Skatteverket, som har tolkat EU-direktivet och den svenska lagstiftningen på ett sätt som inte är förenligt med den politiska viljan i den här kammaren.

Statsrådet svarade att det den svenska regeringen skulle kunna yttra sig om inte tillför mycket till målet och att det inte finns tillräckliga skäl att lämna ett yttrande. Min fråga blir då hur regeringen efter beslutet i riksdagen kunde gå ut och säga att frågan om internmomsen var löst och att internmomsen var avskaffad. Varför påtalar regeringen inte problemen för EU-domstolen nu när man faktiskt har möjlighet att yttra sig?