Fru talman! Sara Gille har frågat mig hur jag ser på att en svensk kommun stoppar utbytesresor på grund av ett annat lands sekulära lagstiftning och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan. Sara Gille har även frågat mig om jag anser att svenska kommuner ska kunna fatta beslut som riskerar att ge religiösa krav inflytande över skolans verksamhet och internationella samarbeten och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min åsikt i frågan.

Vidare har Sara Gille frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att svenska skolor och kommuner står fast vid sekularism, jämställdhet och utbildningens grundläggande uppdrag utan att anpassa sig efter religiösa påtryckningar.

Jag vill inleda med att slå fast att den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det framgår av skollagen. Förskolan och skolan ska enligt läroplanerna aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Sammantaget utgör detta grunden för det svenska skolväsendet.

Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet – enligt regeringsformen, Europakonventionen och barnkonventionen, vilken gäller som svensk lag – ha möjlighet såväl att ge uttryck för sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen. Barn har också yttrandefrihet som alla andra.

Min och regeringens självklara uppfattning är att all utbildning i skolan ska utgå från kravet på saklighet och allsidighet. Detta framgår tydligt av skollagen. Det är sedan huvudmannen för skolan, i detta fall en kommun, som avgör hur undervisningen ska utformas och bedrivas enligt gällande lagstiftning. Detta avser även till exempel vilka studieresor eller utbytesresor en skola gör.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och av andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet har sedan tidigare utökats med ett demokrativillkor, oavsett om de ansöker om att få bedriva verksamheten med konfessionell inriktning eller inte.

En annan prioriterad fråga för regeringen är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Redan 2023 beslutade regeringen att tillföra ytterligare medel till Skolverkets uppdrag om stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också gett Skolinspektionen i uppdrag att granska skolornas arbete med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer med fokus på att förebygga och hantera hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare fick Skolverket under 2024 ett nytt uppdrag att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Därutöver avser regeringen att tillsätta en ny utredning om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskola, i skola och på fritidshem.