Protokoll 2024/25:85 Tisdagen den 18 mars

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:472 om fasta för barn i skolan under ramadan
Anf. 67 Sara Gille (SD)

Fru talman! Vi står inför en verklighet där barn i svenska skolor påverkas negativt av religiösa och kulturella traditioner som begränsar deras möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.

Barn går hela dagar utan att äta eller dricka trots att de växer, lär sig och behöver energi.

Fastan under ramadan har fått allt större uppmärksamhet i medierna. Vi har fått ta del av vittnesmål om barn som lider av trötthet och koncentrationssvårigheter och i värsta fall svimmar under skoldagen på grund av brist på näring och vätska.

Enligt vissa tolkningar av islam ska flickor börja fasta redan vid 9 års ålder och pojkar vid 15. Det innebär att vi i svenska skolor har barn på låg- och mellanstadiet som förväntas avstå från mat och dryck under hela skoldagar – något som är direkt skadligt för deras hälsa och skolgång. Vi vet att flickor påverkas särskilt hårt av denna tradition, vilket förstärker redan existerande ojämlikheter.

Oavsett om fastan är frivillig eller påtvingad har den dokumenterade negativa konsekvenser. Ändå saknas en tydlig nationell strategi för att säkerställa att elever i Sverige får en trygg och jämlik skolgång där deras hälsa alltid prioriteras före religiösa normer.

Skollagen är tydlig: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, och alla elever ska ges förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Hur går det då ihop med att vissa barn förväntas svälta sig genom skoldagen? Vi ser att vissa skolor till och med avråder föräldrarna från att låta barnen fasta, medan andra blundar totalt för det här problemet. Denna ojämna hantering är oacceptabel. Alla barn i Sverige har rätt att gå till skolan under samma förutsättningar. Ingen elev ska behöva välja mellan utbildning och sin hälsa.

Fru talman! Skolor och huvudmän behöver ett tydligare ansvar för att förebygga att elever hamnar i en situation där deras skolgång och välmående äventyras. Det krävs tydlig vägledning från regeringen om hur skolor ska hantera dessa frågor. Detta handlar egentligen inte om religionsfrihet. Det handlar om barns rättigheter – rätten till en trygg och hälsosam skolgång. Varje barn i Sverige ska kunna lära sig på lika villkor, utan att riskera sin hälsa eller känna en religiös eller kulturell press som begränsar deras utveckling.

Vi måste kunna våga erkänna att många barn kan vara utsatta för påtryckningar från sin omgivning. De kanske inte vågar säga ifrån själva. I vissa familjer är den religiösa och sociala förväntan väldigt stark. Därför måste vi våga diskutera om orosanmälan bör vara ett verktyg för att säkerställa att barn inte tvingas in i en situation som påverkar deras hälsa negativt. Att ta upp den här frågan får inte vara kontroversiellt. När barns välmående och rättigheter hotas måste vi agera och inte blunda av rädsla för debattens konsekvenser. En bil fungerar inte utan bränsle. Varför ska då barn fungera och kunna prestera utan mat och dryck?

Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet om hon anser att det är ett problem att barn fastar i skolan och vad statsrådet avser att göra åt saken.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).