Fru talman! Sveriges stora problem är inte att vi har brist på el. Vi har ett väldigt stort elöverskott. Sverige är ett av de länder i EU som har det minsta importbehovet. Men kritiska dagar har vi importbehov eftersom vi inte har tillräckligt med el jämnt fördelat under året.

Det handlar om tillgänglig effekt, el som finns tillgänglig för våra tunga industrier och våra företag och som de kan ansluta till. Det hjälper inte att vi vissa dagar har ett massivt överskott. Det går då utanför vårt lands gränser, för det finns inget vettigt sätt att lagra all den elen. Den elen går på export. Andra dagar behöver vi i stället importera.

Häremellan har vi då företag som tvingas säga nej till företagsetableringar och kommuner som tvingas säga nej till nya fabriker och nya arbetstillfällen eftersom vi har en kraftproduktion som är alldeles för väderberoende.

Med det sagt: Regeringen gör nu mycket för att på kort, medellång och lång sikt se till att vi får loss mer elproduktion men också mer effekt av den el som produceras. Det betyder att vi banar väg för både mer vindkraft och mer kärnkraft. Dessa står inte emot varandra.

Jag har precis landat efter att jag varit i Bryssel. Jag var på energiministerrådsmöte med mina ministerkollegor i EU. En del länder står fortfarande i den här kampen mellan olika kraftslag. Sverige har i alla fall med den här regeringen lämnat den kampen mellan kärnkraft och vindkraft. Alla goda krafter behövs nu.

Jag tycker att det bästa beviset på detta är alla de åtgärder som den här regeringen nu klarar att göra för att bana väg för vindkraft. Det mäktade inte en rödgrön regering med. Men jag vet att det finns en stor samsyn mellan regeringen och till exempel Socialdemokraterna, som Malin Larsson representerar.

Det handlar om incitamentet för vindkraftsutbyggnad, som vi talar om nu. Det handlar om att premiera dem som redan har och om att öka incitamenten för att säga ja framåt. Det handlar om kompensation till närboende och om lokal nytta av vindkraft. Det handlar om höjd fastighetsskatt för vindkraft, som då också kan föras vidare.

Vi har gjort mycket för att snabba upp prövningsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Frågan om det går att göra mer tillsammans med försvaret för att försvaret ska kunna säga ja till fler havsbaserade vindkraftverk har vi kört i botten. Vi har nu gett uppdrag om att öka incitamenten brett. Det kan handla om ekonomiska incitament och bredare incitament för att vindkraftsbolagen ska leverera mer effekt av all den el som produceras av vindkraften.

Man kan titta på detta på kort sikt. Om vi inte ska göra som många andra länder – reversera och börja importera olja och gas igen, vilket Sverige inte vill – behöver vi få loss mer vindkraft. Men det ska vara vindkraft som kan ge mer tillgänglig el där det behövs och när det behövs. Den ska inte bara gå på export.

Jag tycker att Ånge är ett utmärkt exempel. Det är ett gott exempel på dialog mellan kommun, boende och bolag. Det arbete man har vad gäller vätgas är också ett gott exempel. Vi har också exempel på västkusten, där man nu tittar på möjligheter att lagra energin som produceras från vindkraften i form av vätgas, vilket innebär att den kan användas på ett helt annat sätt, mer jämnt fördelat under året. Nog händer det mycket på området.

Fru talman! För att jag ska ha svarat tydligt på den andra frågan från interpellanten säger jag: Ja, vi är beredda att göra mer för att öka incitamenten här, och det ligger inom ramen för bland annat det uppdrag som vi redan nu har gett när det gäller hur vi kan få ut mer effekt av el från vindkraft.