Herr talman! Jag återkommer till min förundran över att Elisabeth Svantesson är så påtagligt nöjd. Nu sa hon för tredje gången att kommuner och regioner har de pengar de behöver och att man därför inte behöver räkna upp de generella statsbidragen. Det är nämligen exakt noll i ökning från staten till kommuner och regioner från 2024 till 2025. Detta vet finansministern mycket väl om. Hon säger det hon säger om pensionsutgifterna därför att hon inte levererar när det gäller statens bidrag till kommuner och regioner.

Inflationen, som finansministern är så nöjd med att den har gått ned, vänder nu uppåt igen. De första höjningarna på boräntor har aviserats. Arbetslösheten är den högsta på decennier. Rekord på rekord för dåliga tecken i ekonomin kommer nu. Det är rekord i skulder hos Kronofogden, det var rekord i antalet konkurser förra året och det är kassa tillväxtsiffror, i Europas bottenliga. Som jag nämnde gick 160 norrbottniska företag omkull förra året, och Elisabeth Svantesson har svarat att hon ska fortsätta att sänka skatten för höginkomsttagare; då kommer allt att lösas.

Det finns ingenting som tyder på detta. Det man borde göra i stället är att satsa på sådant som skulle ge tillväxt, som skulle ge fler arbetstillfällen, och en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan ta människor från arbetslöshet till de arbeten som växer till om man skulle föra en sådan politik. Men då måste man våga satsa på bostadsbyggandet, på industrin, på arbetsmarknadspolitiken, på utbildningspolitiken och på riktigt på forskningen – inte bara bränna miljarder på att sänka skatten för samhällets rikaste.