Fru talman! Jag vill börja med att kommentera Isak Froms lite svepande beskrivning av beskedet att man upphandlar en i stället för två isbrytare. Det beror ju på att den förra nationella planen, som nu gäller och som den förra regeringen ansvarar för, var underfinansierad kopplat till kostnadsökningarna. Det är alltså lite magstarkt att beskylla nuvarande regering för det. Vi försöker förstås hantera detta på bästa sätt.

Sjöfartsverket har på den öppna marknaden lyckats införskaffa en mindre isbrytare som kan förstärka isbrytarverksamheten. Regeringen har också ingått ett fördjupat samarbete med Finland kring isbrytarverksamheten. Det är aviserat. Det handlar både om den operativa isbrytarförmågan och om den framtida flottan. Vi har ju en lite liknande situation med en åldrande isbrytarflotta. Det är väldigt viktigt att arbeta nära Finland i det avseendet.

När det gäller utredningen från 2012 rörande helikopterräddningen är det en relevant fråga. Isak From hade möjlighet att ställa den frågan till den tidigare regeringen – inte under ett år utan under alla år som hans eget parti ansvarade för den. Vi kommer förstås att titta på olika förslag och andra åtgärder som kan vara relevanta när det kommer till den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket.

Situationen här och nu har inte uppstått av en slump. Det är ett ekonomiskt läge som är mycket bekymmersamt och besvärande, vilket beror på en rad samverkande faktorer. Fartygstrafiken har gått ned under lång tid, vilket har påverkat Sjöfartsverkets möjlighet att ta ut avgifter. Det är ett affärsverk, vilket innebär att verksamheten huvudsakligen finansieras av avgifter och affärsinkomster.

De samlade godsvolymerna är relativt konstanta, men antalet anlöp med större fartyg minskar, vilket påverkar avgiftsinkomsterna negativt. Därtill har stora delar av kryssningstrafiken i Östersjön försvunnit i spåren av kriget i Ukraina, vilket har bidragit till minskade inkomster för Sjöfartsverket. Samtidigt är kostnaderna för Sjöfartsverket i hög grad fasta. Kostnaderna för vidmakthållande av infrastrukturen och beredskapen för att tillhandahålla lots, isbrytning och sjö- och flygräddning är desamma oavsett hur många fartyg som anlöper svenska hamnar. Det gör att minskade intäkter omedelbart får stor negativ påverkan på resultatet. Därtill var förra vintern väldigt besvärlig och ledde till stora kostnader.

Det är samtidigt ett faktum att de anslag som Sjöfartsverket har för att finansiera viss verksamhet som inte bör betalas av handelssjöfarten med något undantag inte har räknats upp på ungefär 20 år. Det är alltså en viktig fråga, som flera är inne på, inte minst när det kommer till den långsiktiga finansieringen. Den kommer vi att återkomma till i kommande budgetprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen här och nu är väldigt bekymmersam. Det är viktigt att den samhällskritiska verksamheten, exempelvis sjö- och flygräddningen, kan upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.

Vi har precis tagit emot Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan där de beskriver vilka åtgärder de planerar att vidta för att sänka kostnaderna. Även angående detta får jag återkomma i kommande budgetprocesser, men jag håller med om att situationen är besvärlig och angelägen.