Fru talman! Vem vet? Kommunalrådet kanske följer den här debatten med stort intresse. Det är det fler som borde göra. Tack så mycket för engagemanget, Lena Johansson!

En av de fyra frågor som ledamoten tog upp, fru talman, handlade just om att attrahera fler till yrket. Då tyckte jag att det var angeläget att berätta om de åtgärder som regeringen har vidtagit och om de positiva signaler som nu finns om en tydlig ökning av antalet sökande till sjöbefälsutbildningen.

Man kan, precis som Lena Johansson gjorde inledningsvis, säga att det inte hjälper nu. Men det gör det inte mindre viktigt att göra det som är rätt för att få en bättre kompetensförsörjning inom svensk sjöfart. Jag håller med om att mer kunde ha gjorts under förra mandatperioden, när Lena Johanssons eget parti hade ansvar för frågorna. Men jag kommer inte att stå och peka finger om det nu.

Nu är det viktigt att få en större flexibilitet. Det fås med förordningsändringen när det gäller fartygsbefäl klass VII. Det fås genom Transportstyrelsens initiativ för att det ska vara lättare att gå tillbaka till tjänst till sjöss efter att ha haft landtjänstgöring, till exempel. Då nyttjar man också kompetens som redan finns. Det menar jag, fru talman, faktiskt kan hjälpa situationen redan nu.

När det gäller navigationsstöden från land – eller digitala lösningar, som ledamoten formulerar det i frågan – är det någonting som har analyserats och arbetats med under ganska många år, också med forskningsfinansiering. En uppenbar fråga kring detta är vilka omfattande investeringar som krävs.

Många har satt en tilltro till att ett ökat navigationsstöd från land kan minska kostnaderna för lotsningen, men det är inte säkert. Navigationsstöd från land medför stora investeringskostnader, både på fartyg och i och kring farlederna. Därtill kommer det fortsatt att krävas att lots finns tillgänglig för samtliga hamnar, i alla fall de allmänna hamnarna. Detta medför att det kan komma att krävas dubbla system, både ett digitalt och ett manuellt, vilket riskerar att öka kostnaderna i stället för att minska dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är förstås viktigt att ha ögonen på det mot den bakgrund som Lena Johansson beskriver, det vill säga att avgifterna för lots kan vara en faktor som företag tittar på när de ska välja trafikslag. Det är alltså viktigt att se till att de tekniska hjälpmedel som finns blir så kostnadseffektiva som möjligt. På lång sikt tror jag att detta kan bidra till att minska lotsbristen, men det kommer fortfarande att krävas att lots finns tillgänglig.

Sjöfartsverkets erfarenhet är att många vill ha detta, även om de har navigering med tekniskt stöd på egen hand. I princip samtliga fartyg som inte har särskild lotsdispens vill, när de kommer närmare hamn, ha hjälp av en lots vid angöring vid kaj, eftersom det kräver specifik kännedom om den enskilda hamnens förhållanden. Det är förstås viktigt att se vilka erfarenheter som finns hittills, så att man har rätt förväntningar.

Jag är optimist. Jag tror på teknikutvecklingen. Jag tror väldigt mycket på digitala lösningar. Men när vi vet att detta faktiskt skulle kunna leda till ännu högre kostnader och att man kanske inte skulle uppnå de syften som finns är det förstås viktigt att även fortsatt närma sig frågan på ett sätt som gynnar svensk sjöfart. Det är det som är min poäng, fru talman.

Sedan gäller det de problem som finns kring just Mälaren. Arbetet i Södertälje börjar närma sig slutet. När det är klart kommer trafiken att kunna flyta på betydligt bättre, och större fartyg kommer att kunna trafikera Mälaren. När sedan Hjulstabron är ersatt – detta är planerat att påbörjas i början av 2030-talet – kommer de större fartygen att kunna segla längst in i Mälaren. Det kommer att göra att situationen underlättas. Det är förstås viktigt att det här sker så fort som möjligt.