Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag också ser en stor potential i de transporter som kan ske på köl, i sjöfarten. Jag ser också ett väldigt stort behov av att stärka svensk sjöfart och svensk sjöfarts konkurrenskraft, inte minst mot bakgrund av det som Lena Johansson pekar på, nämligen svensk beredskap. Här pågår ett strategiskt arbete i regeringen.

Vi fattade beslut – jag tror att det var i förra veckan eller veckan innan dess – om propositionen gällande stämpelskatten för att bidra till att fler svenska företag ska svenskflagga sina fartyg. Vi bereder frågan om ett bareboatregister och förslag om att se över tonnageskattesystemet. Vi har också en sjöfartssamordnare på Trafikverket som arbetar på regeringens uppdrag – i mycket handlar det om inlandssjöfarten.

Jag ser en potential här, och då är det också viktigt att se de utmaningar och flaskhalsar som finns. Lena Johansson pekar just på bristen när det gäller tillgång till lotsar. Det är en begränsning med det fåtal utbildade sjökaptener som vi har i Sverige.

Regeringen har tagit initiativ till att främja tillväxten av svenska sjöbefäl. Bland annat beslutade vi under våren 2024 om förordningsändringar för att göra det lättare att bli fartygsbefäl klass VII, detta genom en mer flexibel utbildningsväg. Vidare har Transportstyrelsen tagit initiativ för att göra det enklare för sjömän som har landtjänst på exempelvis ett rederikontor att åter söka en behörighet som sjökapten. Det blir mer flexibelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På departementet tittar vi bland annat på de förslag till åtgärder för en stärkt kompetensförsörjning inom sjöfartsområdet som sjöfartsbranschen föreslog i ett pm från Svensk Sjöfart som inkom den 10 januari. Det finns också en framställan från Transportstyrelsen som berör behörighets- och utbildningsfrågor. Den är på remiss fram till den 28 mars 2025.

När det gäller kompetensförsörjningen har branschen ett stort ansvar. Men de här åtgärderna har regeringen och Transportstyrelsen, som myndighet, redan vidtagit. Vi måste med gemensamma krafter öka attraktiviteten i yrken inom de maritima näringarna.

Enligt branschen var förra årets rekryteringsmässor en succé. Flera av dem genomfördes i samarbete med andra aktörer, och mässorna ska i år vidareutvecklas. Förra året kunde man se en tydlig ökning av antalet sökande till sjöbefälsutbildningen. Det är någonting positivt. Det är en viktig del i att faktiskt få en kapacitet av sjöbefäl som också skulle kunna arbeta som lotsar. Detta är viktigt eftersom vi, förstås, behöver fler svenska fartyg men också fler svenska sjöbefäl – sjöfolk eller sjömän, som det kallas.

Detta är viktiga delar. Det finns liksom inga genvägar här. Vi behöver se hur vi kan göra systemet mer flexibelt. Hur kan vi med förordningsändringar och attraktivitetshöjande åtgärder arbeta för att få fler lotsar? Då tar man också vara på den potential som finns att i större utsträckning nyttja sjöfarten.

Vi har i inriktningsunderlaget till infrastrukturpropositionen pekat just på sjöfartens potential – och även luftfartens potential – när det gäller att binda ihop de olika trafikslagen på ett bättre sätt. När vi tittar på åtgärder för järnväg och väg är det också viktigt att se vad man kan göra för att integrera de trafikslagen med sjöfarten. Finns det stråk som faktiskt skulle kunna avlastas med en stärkt inrikessjöfart?

Den frågeställning som ledamoten pekar på är förstås angelägen inte bara för Mälaren utan också för att hela Sverige ska fungera.