Herr talman! Jag tycker att det är väldigt bra när vi kan få tydliga besked här i kammaren – som jag sa tidigare uppskattas det.

Jag är också väl medveten om att statsrådet har god koll på att järnvägen och järnvägssträckor är delar av ett system. Regeringen gjorde en stor poäng av att man fattade byggstartsbeslut om Norrbotniabanan och sträckan Luleå–Skellefteå. Men man kommer inte att få full effekt av Norrbotniabanan eller andra delar längs Norrlandskusten förrän man bygger bort Sveriges längsta flaskhals: 27 mil enkelspårig järnväg mellan Gävle och Härnösand. Dessutom ger dubbelspår omedelbar positiv effekt för varje del där det byggs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det när vi diskuterar dubbelspår på Ostkustbanan viktigt att lyfta blicken och inte bara titta på de här relativt korta sträckorna, även om de är jätteviktiga. Men de sträckor vi har diskuterat i dag är väldigt korta i förhållande till helheten på 27 mil.

Regeringens företrädare i form av statsministern har dessutom både före och efter valet lovat att dubbelspår på Ostkustbanan ska stå klart till 2035. Det kan låta som en väldigt lång tid, men i dessa sammanhang är det relativt kort tid – det vet både jag och statsrådet. Beslut brådskar alltså.

För att anknyta till det vi har pratat om flera gånger, kostnadskontroll – är det något som skulle skapa lägre kostnader och kostnadskontroll är det om regeringen vågade peka ut hela sträckan Gävle–Härnösand. Då kan man få ett effektivt byggande och även möjligheter till finansiering från EU.