Herr talman! Jag vill börja med att understryka att jag ser väldigt positivt på den samsyn som finns kring kostnadskontroll. Jag välkomnar verkligen det Peder Björk säger, att det är viktigt att ha detta som en bottenplatta för en förtroendefull dialog kring viktiga infrastrukturinvesteringar.

Jag är fullt medveten om att denna typ av besked, där ett objekt skickas tillbaka för att man ska kunna ta fram mer information eller fler budgetunderlag eller öka medfinansieringen för att komma ned i kostnad, skapar oro och kan väcka frågor. Jag svarar gärna på de frågorna. Jag var också, herr talman, redan när detta kommunicerades väldigt tydlig med att det inte innebär att de olika objekten lyfts ur den nationella planen, utan det handlar om att vi nu behöver stärka arbetet med kostnadskontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid det förra byggstartsbeslutet var det tre objekt som var föremål för den ytterligare kontrollen och alltså gick tillbaka till Trafikverket. Man kom tillbaka med alla de tre delarna, och de ligger nu i den nationella planen och har också fått byggstartsbeslut.

I den här omgången var det sex objekt som gick tillbaka för undersökning av vilka kostnadsreducerande åtgärder som kan vidtas. Flera av dem går högt över; två av dem går över med 30 procent och ett med runt 20 procent. Jag håller alltså verkligen med Peder Björk om att det är fler projekt utöver det här enskilda som har stuckit iväg.

Jag är, också när jag träffar regionpolitiker och personal på Trafikverket, väldigt tydlig med att det är lika viktigt att ha en kultur av kostnadskontroll oavsett om det handlar om miljarder, miljoner eller rent av tusenlappar. Det är i detta ansträngda läge, när behoven i svensk infrastruktur är så stora, väldigt viktigt att varje krona används så att den kommer till bäst nytta. Det handlar om mer pengar till infrastruktur, men det handlar också om mer infrastruktur för pengarna. Jag är glad för den samsyn som finns här.

Jag har redan gett besked om att vi kommer att bereda detta utan att invänta beslutsunderlag för de andra järnvägsprojekten. Den beredningen är redan igång. I den tittar vi förstås på en helhetsbedömning. Det är relevant, precis som Peder Björk är inne på, att se vad alternativet är. Jag sa tidigare att det är viktigt med kostnadskontroll men också att säkra en hög framdrift. Jag är medveten om att en av anledningarna till att Trafikverket har hanterat detta ärende så snabbt är att de avstängningar av spår som behöver göras redan finns inplanerade. Därför är Trafikverket angeläget om ett snabbt besked. Detta är något som vi nu bereder, och jag ser fram emot att återkomma till det.

Jag kommer också att återkomma vad gäller frågan om den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det är nästa steg. Beskedet är i detta läge att vi nu gör en historiskt stor satsning med tyngdpunkt på underhåll – att förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Det finns också medel för nyinvesteringar. Men även här är resurserna begränsade, och därför vill jag inte föregå den process som vi nu är mitt i, där Trafikverket snart ska få i uppdrag att ta fram åtgärdsplaneringen. Den kommer att komma, och den kommer att gå ut på remiss till alla regioner i Sverige och även till andra aktörer. Därefter kommer regeringen att återkomma med beslut kring nästa nationella plan. Det är så planeringshorisonten ser ut.

Jag förstår att det alltid kan finnas intresse av att få besked snabbare om enskilda objekt. Men om alla skulle få det skulle vi inte kunna ha den sammanhållna planeringsprocess som vi sedan ganska lång tid tillbaka har enats om att vi ska ha i Sverige. Detta tror jag att ledamöterna respekterar. Men jag vill verkligen tacka för engagemanget.