Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi vet att statens servicekontor inte är samma sak som en fullvärdig arbetsförmedling eller försäkringskassa. Vi kan dock se att de servicekontor som finns i min valkrets – i Åmål och Lysekil, som har nämnts tidigare – har haft stor betydelse. Av den statistik som min kollega Louise Thunström redovisade i sin interpellation kan vi utläsa att det finns ett stort behov av statlig service på det här viset. Den har också byggts ut successivt.

Vi har en situation på landsbygden med en åldrande befolkning och hög arbetslöshet, särskilt i min valkrets i Dalsland. Det är inte bra när statens närvaro och service successivt minskar. Man kan undra hur regeringen tänker att hela landet ska leva.

Vi socialdemokrater menar att staten har ett ansvar för utvecklingen genom att man under en längre tid har satsat på storstäderna före landsbygden. Genom nedläggningarna av servicekontor tar regeringen bort en viktig möjlighet för arbetslösa, sjuka, äldre eller handikappade som behöver träffa en fysisk person för att diskutera aktuella frågor och behov.

Herr talman! Staten kan kanske inte ta ansvar för att affären har stängt eller för att skolan blivit för liten, men om det finns samhällsservice i olika former är chansen betydligt större att människor är beredda att flytta till eller bo kvar i den lilla kommunen. Om familjer flyttar in ökar även underlaget för att öppna skolan och affären.

Vi ser att långtidsarbetslösa och sjuka runt om i Sverige har haft stor nytta av servicekontor. Genom dessa har de också kunnat träffa en fysisk person och få hjälp. De här personerna har inte alltid digital kunskap för att klara denna kontakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill fråga statsrådet om han planerar att ytterligare minska statens service på den svenska landsbygden. Om inte, vad avser regeringen att göra för den stora grupp människor som har haft stor nytta av servicekontoren?

(Applåder)