Herr talman! Till ledamoten Peder Björk, som felaktigt påstår att jag som statsråd ingår i en SD-regering, vill jag säga att det är lögn. Jag ingår inte i någon SD-regering, utan jag ingår i en regering där Sverigedemokraterna inte sitter.

Det är Moderaterna som leder regeringen i form av en statsminister. Det är en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sedan har vi ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att få majoritet i kammaren i den demokrati vi lever i.

Att Socialdemokraterna behövde samarbeta med partier i denna kammare under den förra mandatperioden för att få igenom sin politik innebär inte att den regeringen var en Vregering, utan det är så demokrati fungerar. Jag ingår alltså inte i en SD-regering, utan jag ingår i en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Så till sakfrågan och då först och främst detta att man får det att låta som att det inte går att få någon hjälp.

Det är i dag ungefär hälften av Sveriges kommuner som saknar ett statligt servicekontor, och de kommer att bli något fler de närmaste åren. Det låter som att om man bor i en kommun där det saknas ett fysiskt statligt servicekontor kan man inte få någon hjälp om man är arbetslös eller i behov av sjukpenning eller annan statlig service.

Jag tycker att vi måste rätta till de här felaktigheterna, för det går visst att få hjälp. En del kommer att få lite längre till ett fysiskt statligt servicekontor; det är helt rätt. Det kan inte jag stå här och förneka för det är ju effekten av detta. Men det går att få hjälp. En del kommer att få lite längre, men man kommer att kunna ha kontakt med ett fysiskt servicekontor.

När det gäller de arbetslösa är ett av argumenten att arbetslösheten är stor. Var ska man nu få hjälp någonstans?

Nästan alla som i dag har ett jobb i Sverige använder digitala verktyg i sitt arbete. Det är i dag svårt att jobba och fungera på arbetsmarknaden om man är helt digitalt utanför, och i princip alla arbetsföra människor har i dag ett bank-id eller någon annan elektronisk identifikation, det vill säga att man kan hantera digitala tjänster på ett bra sätt.

Det här kommer från att Riksrevisionen har granskat servicekontoren och sett att antalet besök inte har matchats med utbyggnaden. Varje besök har alltså blivit dyrare och dyrare, bland annat på grund av att svenska folket blir alltmer digitalt och att myndigheterna erbjuder allt bättre digitala tjänster.

Hjälp kommer man alltså att kunna få. En del kommer att få något längre till ett fysiskt kontor. Men det ligger också i uppdraget att titta mer på flexibla och mobila kontorslösningar, vilket jag också tycker är intressant. Myndigheten tittar på det för att faktiskt kunna erbjuda bättre service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt myndighetens plan kommer vi inom några år att gå tillbaka till det antal servicekontor som fanns 2019, det vill säga 113 kontor. Med tanke på den ton som har rått i debatten kan man ju undra om Sverige var helt söndertrasat före 2019 vad gällde tillgången till staten och statlig service. Var det så illa 2019, då vi hade 113 kontor? Det är där planen från myndigheten är att vi kommer att landa.

Nu är min tid ute, så jag får återkomma med återstående punkter i nästa inlägg.