Fru talman! Vi har omfattande redogjort för vårt förslag i den proposition som vi har lämnat till riksdagen.

Jag vill börja med att säga att jag välkomnar Karin Rågsjös och andras engagemang. Vi behöver ha en rimlig syn på alkohol. Det är också viktigt att konstatera att alkohol inte är vilken dryck som helst. Det är en dryck med omfattande skadeverkningar i vårt samhälle. Den har negativa medicinska och sociala effekter. Detta är viktigt att komma ihåg när man utformar politik och att hela tiden ha med sig när man gör bedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är just därför som vårt gårdsförsäljningsförslag är, skulle jag säga, en lagom svensk reform som tar hänsyn till det som Karin Rågsjö beskriver: vikten av att värna detaljhandelsmonopolet i Sverige. Detta är väldigt angeläget för oss. Jag vet att det är angeläget också för WHO, som lyfter fram detta i rapporter och annat och tittar på de nordiska modellerna och vad de har inneburit för att minska tillgängligheten till alkohol, till exempel.

Jag tycker att det är angeläget att vi diskuterar detta och också lyfter att alkohol inte är vilken vara som helst. Det är därför vi har ett väldigt balanserat förslag som vi bedömer är förenligt med EU-rätten och som vi, liksom den utredning som har utrett frågan, också bedömer inte har någon stor påverkan på folkhälsan.

Det vi gör är att skapa en försäljningsmöjlighet i samband med ett betalt studiebesök, en föreläsning, en dryckesprovning eller sådant. Det är begränsningar som innebär att gårdsförsäljningen inte är något alternativ till Systembolagets detaljhandelsmonopol utan en annan typ av försäljning, som sker under speciella former just för att gårdar eller andra tillverkare som bedriver tillverkning småskaligt och hantverksmässigt ska kunna utveckla sin verksamhet och också erbjuda besökare att få köpa med sig en liten mängd vid ett sådant här besök.

Vår bedömning är att detta är förenligt med EU-rätten. En indikation på detta är också att kommissionen, som har i särskilt uppdrag att vakta över fördraget, inte kom med något yttrande i samband med den frysningsperiod som vi hade kring lagförslaget. Det är alltså en indikation på att de inte hade några invändningar.

Vi skulle inte lägga fram detta om vi inte kände oss trygga med att det inte innebär någon risk för detaljhandelsmonopolet. Ytterst är det naturligtvis en fråga för EU-domstolen att ta ställning till, men då är det vår uppfattning att det är gårdsförsäljningen som kommer att prövas och inte detaljhandelsmonopolet.

Vi har också valt att göra lagstiftningen tillfällig just för att ha både hängslen och livrem i sammanhanget, som Karin Rågsjö också pekar på i sitt anförande.