Fru talman! Nedskärningarna inom den svenska välfärden fortsätter, och äldreomsorgen är inget undantag. Flera regeringar har inte tagit sitt finansieringsansvar gentemot kommunerna och tillfört de statsbidrag som kommunerna behöver. Men den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har levererat historiska nedskärningar av hela landets äldreomsorg, som innebär att äldreomsorgen befinner sig i en större kris än någonsin.

Äldreomsorgens kvalitet har fallit under tio år, enligt Socialstyrelsen. Knappt någon av observationerna, påpekandena eller förslagen i Coronakommissionens drygt 300 sidor långa rapport om äldreomsorgen under pandemin har lett till åtgärder från regeringen och Sverigedemokraterna. Det innebär att äldreomsorgen befinner sig i ett minst lika utsatt tillstånd som före pandemin och därför också är lika exponerad för nya kriser. Situationen inom äldreomsorgen har därigenom även påmint oss om den ojämlikhet och ojämställdhet som råder.

Just nu är det för lite personal som jobbar inom äldreomsorgen sett till behoven i dag men också inför framtiden. Givet att antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt är det av vikt att vidta åtgärder nu för att ha en beredskap för kommande behov av såväl kompetens som ett tillräckligt antal anställda. Drygt 65 000 personer kommer att behöva anställas inom äldreomsorgen fram till 2033, visar en ny rapport från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

Utan personal faller det på de anhörigas lott att ta ett ökat ansvar, och det är ett faktum att kvinnor är överrepresenterade både bland personal och bland dem som tar ett stort ansvar för äldre familjemedlemmar. En utbyggd och välfungerande äldreomsorg är därför en förutsättning för ett jämställt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Äldreomsorg

Det måste till resurser för att ny personal ska kunna anställas och både resurser och ökad regelstyrning för att förbättra personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö så att omsorgspersonal lockas att arbeta inom äldreomsorgen runt om i landet. I dag är undersköterskor dubbelt så sjuka som någon annan yrkesgrupp i Sverige. Äldreomsorgen blir då knappast en arbetsplats att vilja vara på eller stanna kvar på under en längre tid.

Genom att grundbemanningen stärks kan personalen ge vård och omsorg av god kvalitet samtidigt som man får tid till kompetens- och yrkesutveckling på arbetstid utan att slita ut sig, bli sjuk eller tvingas gå i pension i förtid. Ökade resurser till kommuner kan även möjliggöra för dem att satsa på att höja de lägsta lönerna – som är överrepresenterade bland undersköterskor och vårdbiträden.

Dessutom handlar det om ett otillräckligt regelverk. Det finns en anledning till att nedskärningar går ut över bemanningen i äldreomsorgen. Mycket annan kommunal verksamhet är starkare lagstyrd. Bristen på reglering av äldreomsorgens förutsättningar kopplat till bemanning och kompetensnivå har skapat en situation där äldreomsorgen används som budgetregulator när intäkter inte räcker till.

Förslag till nationella bemanningsriktlinjer gäller antal heltidsanställda per äldre, antal medarbetare per chef, rätt till tillsvidareanställning och heltid samt att 100 procent av personalen ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg eller under utbildning. Vårdbiträdesutbildning ska vara den lägsta utbildningsnivån i äldreomsorgen, oavsett insats.

Delade turer inom hemtjänsten, med ett långt obetalt uppehåll mitt på dagen och stressframkallande minutstyrning, är något som är förlegat och måste bort.

Vänsterpartiet vill också ha en hållbar arbetsmarknad där människor orkar jobba till pensionsåldern utan att slitas ut i förtid. Kortare arbetstid – en generell arbetstidsförkortning – med bibehållen lön vore ett avgörande steg i en sådan progressiv och frihetsvidgande utveckling. Överklassens bidrag för villastädning kostar mer än en arbetstidsförkortning för alla. Detta är en obegriplig prioritering av regeringen och Sverigedemokraterna.

Genom att satsa på personalen satsar man även på att de äldre ska få en äldreomsorg efter behov. Då kan personalen och de äldre spendera mer kvalitativ tid med varandra. Genom att mer resurser tillförs till äldreomsorgen får fler äldre möjlighet till en plats på särskilt boende. I dag får äldre vänta relativt länge på att flytta till äldreboenden i förhållande till deras behov och återstående livslängd. Det innebär för många en lång väntan innan de kan få den vård och omsorg de behöver. Detta kan avgöra om de får leva längre eller inte.

Med mer resurser erbjuds också mer regelbundna aktiviteter, mer smakrika och näringsrika måltider, bättre lokaler och vackrare inredning. Detta skapar sociala sammanhang och bryter ensamheten.

Riktiga satsningar påverkar äldres rätt till omsorg och vård. Vi läser dagligen om vanvård runt om i landets kommuner, och så kan vi inte ha det.

Riktiga satsningar påverkar personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Vi läser dagligen om hur undersköterskor inte har råd att betala sina räkningar eller sjukskriver sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Äldreomsorg

Det måste gå att lita på äldreomsorgen, både för dem som behöver stöd, vård och omsorg och för deras anhöriga, och även för personal som behöver goda arbetsförhållanden.

Slutligen, fru talman, har privatiseringar och vinstjakt för att skapa ekonomisk effektivitet inom äldreomsorgen resulterat i många timvikarier, lägre personaltäthet, hög personalomsättning och sämre löner. Äldre ses inte som individer med egna behov utan som enheter i en redan underfinansierad välfärd eller i en välfärd som ska generera ekonomiskt överskott till aktieägarna i privata företag.

Även i de kommuner där moderater styr avskaffas LOV, lagen om valfrihet. Vänsterpartiet kritiserar inte rätten till valfrihet – Vänsterpartiet kritiserar vinstjakten inom välfärden. Det ska inte göras vinster på bekostnad av personalens hälsa, välbefinnande och plånbok. Det ska inte göras vinster på bekostnad av de äldres mående och livslängd.

Vänsterpartiet står förstås bakom alla sina reservationer, men jag vill här yrka bifall till reservation 9 om äldreomsorgens arbetsvillkor och arbetsmiljö.