Fru talman! Under lång tid har fördomar om äldre präglat vårt samhälle. Men forskning visar faktiskt att 70 är det nya 50. Den som är årsrik i dag lever ett helt annat liv än den som uppnådde pensionsåldern för 50 eller 60 år sedan. Men vår bild av att vara äldre är i mångt och mycket kvar i en förgången tid, trots att man ser tydliga tecken på att det är på väg att ändras. Bland annat arbetar fler långt efter att de har passerat 70, och det har blivit vanligare med företag som erbjuder tjänster som utförs av seniorer med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Äldreomsorg

Vår syn på äldreomsorg speglar tyvärr också ibland vår syn på att vara årsrik. Under första delen av 1900-talet låg fokus väldigt mycket på vård. När det på 60-talet i stället skiftade till omsorg i hemmen bars dåtidens hemtjänst upp av hemmafruar som arbetade för en symbolisk lön.

Vi har kommit ganska långt ifrån det. I dag ligger fokus på att leva livet hela livet och hur vi ska göra de friska åren fler och göra självbestämmandet större när vi behöver mer hjälp. Ändå lyser den lite gamla ålderismen igenom lite här och där när det gäller hur årsrika behandlas, och de behandlas då som ett kollektiv.

Fru talman! Ett område där årsrika människor har behandlats som ett kollektiv i ganska hög grad är inom det vi debatterar här i dag: äldreomsorgen. Samma lösningar erbjuds till alla, ofta med en lite nedlåtande klapp på huvudet.

En rapport från Institutet för mänskliga rättigheter som släpptes förra året hade titeln Hemma är någon annanstans. Där studerade MR-institutet äldreomsorgen utifrån ett rättighetsperspektiv.

Rätten till frihet och skydd mot frihetsberövande för den som bor på ett äldreboende är faktiskt en mänsklig rättighet. Men den mänskliga rättigheten tillgodoses inte alltid inom äldreomsorgen. En kvinna i rapporten berättar: ”Jag har bott här över ett år och de gånger jag kommit ut är lätträknade. Det är skittråkigt”.

En annan mänsklig rättighet som belyses i rapporten är rätten till värdighet. En tidigare egenföretagare som nu bor på ett äldreboende beskriver hur hennes rätt till värdighet tillgodoses: ”Om jag larmar för att jag är kissnödig så kan jag få vänta två timmar och då är det för sent.”

Det är en mänsklig rättighet att inte utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, vilket omsatt i rättigheter inom äldreomsorgen innebär att man inte ska bli försummad, till exempel med en våt blöja under natten.

Äldre människor ses alltför ofta mest som just sin ålder och inte som egenföretagare, kock, riksdagsledamot, frimärkssamlare eller någon av de andra saker som vi identifierar oss som. Vi reduceras till att vara äldre och inte människor med grundläggande rättigheter, och det är faktiskt diskriminering och ålderism.

Fru talman! Det är därför så viktigt med det kompetenslyft som nu sker inom äldreomsorgen tack vare Äldreomsorgslyftet. Likaså är det viktigt att den omställning som nu sker genom den nya socialtjänstlagen och som syftar till att omsorgen ska bli mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad även omfattar äldreomsorgen så att vi inte har en särlagstiftning för äldreomsorgen.

En annan viktig fråga för att öka årsrikas möjlighet att leva livet hela livet är att erbjuda bra välfärdsteknik. Med hjälp av tekniken kan man återfå en del av självständigheten. Kameratekniken har utvecklats så pass att den som väljer att ha en kamera i sin lägenhet på det särskilda boendet kan få den inställd efter just sina önskemål och behov. Den kan till exempel ställas in så att den noterar när du går in på toaletten, och om du inte kommit ut inom ett givet antal minuter som du kommit överens om med personalen får personalen ett pling i mobilen och kan titta till dig så att allt är som det ska. Detta ger ökad självständighet och trygghet för den som är årsrik, och i stället för att vänta utanför dörren kan personalen lägga tid på att sitta ned och samtala med någon, spela spel eller ta med någon ut på en promenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Äldreomsorg

Vissa kommuner, som till exempel Lund, har kommit väldigt långt när det gäller välfärdsteknik medan andra bara är i startgroparna. Därför är uppdraget till Socialstyrelsen om att kartlägga och analysera erfarenheter av välfärdsteknik inom äldreomsorgen otroligt viktigt så att goda exempel kan spridas till fler.

Slutligen, fru talman: Även om de friska åren blir fler ökar behovet av vård för många med stigande ålder. Inte minst för årsrika är det därför viktigt med den fastläkarreform som Liberalerna länge har drivit. Detta kommer att ge trygghet och kontinuitet för patienten och säkerställa läkarmedverkan i den kommunala vården och omsorgen.

Kommuners möjlighet att anställa läkare är en annan viktig fråga för oss, för att säkerställa en väl fungerande äldreomsorg. I dag finns det hinder för kommunerna att anställa läkare i äldreomsorgen, vilket innebär att mer än en fjärdedel av svensk sjukvård bedrivs som kommunal verksamhet utan medicinskt utbildade specialister. Geriatriker och allmänläkare borde kunna anställas på äldreboenden och av kommuner. Det finns många goda förslag i utredningsbetänkandet Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, som kom strax före årsskiftet. Bland annat föreslås där en möjlighet för kommuner att anställa läkare. Vi ser fram emot att så småningom få behandla det förslaget här i riksdagen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.