Herr talman! Vi har redan satt igång debatten med replikskiften, men vi är ju här för att debattera betänkandet Övergripande miljöfrågor.

Bakom den något intetsägande rubriken gömmer sig viktiga frågor som tillståndsprocesser, miljöprövning, vindkraftsetableringar, äganderättsfrågor, offentlig upphandling – en joker i de flesta betänkanden – samt miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Det är spretigt, men det är det här som är enormt viktigt för att pusslet ska gå ihop. Många av de här frågorna är det som sammanbinder de olika politikområdena inom miljö och klimatpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Vi har redan nämnt det i debatten, men jag vill gärna ta det igen i mitt anförande: Vart tionde år utvärderar OECD Sveriges miljö och klimatpolitik. Det är en stor utvärdering – OECD, där vi är med, är ju en organisation som har enormt mycket fakta och kunskap och jämför mellan länder men också inom länder.

Den här rapporten lämnades över till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i går. Det är ingen rolig läsning. OECD är väldigt frågande. Sverige har varit på rätt spår länge och tidigare visat att det går att minska utsläppen och öka välståndet. Men nu har någonting hänt.

År 2022 fick vi en ny regering, Tidögänget, och helt plötsligt skakar siffrorna. Det blir hack i kurvan, och kurvor som brukar gå nedåt går uppåt. Framför allt ser vi att utsläppen ökar i transportsektorn. Av våra 16 nationella miljömål kommer 12 inte att nås till de årtal då de är tänkta att nås.

Vår skogspolitik får svidande kritik. Miljöanpassningen av vattenkraften får svidande kritik. Den måste komma igång och verkställas igen och återfå rätt plats.

Det här, herr talman, är inte bara pinsamt. Det är också allvarligt. Om vi inte når våra egna klimatmål, som ofta är skarpare än de internationella mål och EU-mål vi har, betyder det att vi inte heller kommer att nå våra europeiska eller internationella miljö- och klimatmål.

Vad gäller internationella åtaganden har vi skrivit under Parisavtalet. Vi har även skrivit under avtalet för biologisk mångfald och skydd, Kunming–Montreal-ramverket. Vi har dessutom skrivit under naturrestaureringslagstiftningen, herr talman, och vi har skrivit under europeiska klimatlagar.

Rent krasst visar den här sammanställningen av vår klimatpolitik att vi inte kommer att nå målen. Man skriver inte att man är förvånad, men man skriver ut att Sverige var ett av de sex länder som röstade emot restaureringslagstiftningen. Men även om regeringen nu inte tycker att det här är en bra idé och har röstat nej till den gäller den fortfarande. Man ska uppfylla sina åtaganden för att följa lagstiftningen. Det är där många av de saker vi debatterar i dag kommer in.

Herr talman! Miljöpartiet har lagt fram många motioner om hur Sverige ska uppnå sina klimat- och miljömål och komma på rätt spår igen. Många av dem finns med i dagens betänkande. Tyvärr har de inte fått majoritet, och därför har vi många reservationer. Vi står bakom alla våra reservationer, men jag vill redan nu yrka bifall till reservation 37, som handlar om miljöfarliga subventioner.

Miljöfarliga subventioner är också en sak som OECD slår ned på. Sällan har väl bensin och diesel varit så billigt som nu i förhållande till disponibel inkomst. Dollarn har visserligen sjunkit i värde, och det gör sitt till. Men det beror även på en aktiv politik av den här regeringen. Det var något man också gick till val på. Nu ser vi att de fossila utsläppen ökar. Det är alltså en politik man aktivt för genom att sänka dessa priser.

Den 19 december 2022 antogs Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Jag tycker att det visar väldigt väl hur klimat- och miljöfrågorna hänger ihop. Tyvärr blir det ofta så att klimat och miljö hanteras som två skilda saker, men vi kan inte uppnå det ena utan att uppnå det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Ett av de mål som Sverige har åtagit sig att uppnå, åtgärdsmål 18, handlar om att vi senast 2025 – i år – ska påbörja arbetet med att identifiera subventioner som är skadliga för biologisk mångfald och påbörja arbetet med att fasa ut dem. Fram till 2030 ska de subventionerna minskas med 500 miljarder dollar årligen. Trots att vi har ratificerat detta har vi inte uppnått det eller ens påbörjat arbetet.

Herr talman! Den senaste kartläggningen av miljöfarliga subventioner gjordes 2017. Därför handlar vår reservation om att återigen ge Naturvårdsverket i uppdrag att kartlägga de miljöskadliga subventionerna för både klimat och miljö och om en åtgärdsplan för hur de ska fasas ut.

Globalt sett är det otroliga siffror. Enligt IMF subventionerades olja, kol och gas med 7 biljoner dollar 2022. Det är 145 miljoner kronor i minuten.

Bara i Sverige, i förra årets budget, gick 10 miljarder kronor mer än den totala klimat, miljö- och naturbudgeten till miljöskadliga subventioner. Det var 31 miljarder. Vi anser alltså att någonting behöver göras väldigt snabbt. Vi kan hitta lågt hängande frukter och även vinn-vinnsituationer.

Herr talman! Det finns många fler saker som behöver göras. Vi har pratat om hur man ska få till tillståndsprocesserna. Miljöpartiet har en motion om en så kallad klimatstyrka. Det förslaget fanns med i Miljöprövningsutredningen men blev tyvärr inte verklighet – åtminstone inte än. Vissa länsstyrelser har ändå försökt göra detta. Länsstyrelsen i Västra Götaland poolade resurserna till stora anläggningar. Batterifabriker kanske man inte vill prata om i dag, men det finns de som fortfarande fungerar. Det handlade även om andra stora satsningar för att få ned klimatavtrycken. Man såg till att länsstyrelserna hade resurserna. Men tyvärr har regeringen dragit ned medlen till länsstyrelserna, så man kan inte ha kvar detta.

Ett förslag i Miljöprövningsutredningen var alltså en klimatstyrka – en task force – för dessa stora investeringar, som man skulle kunna använda nationellt. Den skulle kunna hjälpa till med tillståndsprocessen och ha kunskaperna som behövdes. Det är inte så att ett och samma ställe hela tiden får dessa stora förfrågningar, utan det kanske handlar om en etablering på ett ställe. Då kan man jobba där och sedan ta med sig kunskapen vidare. På det viset skulle man kunna öka hastigheten. Det skulle vara väldigt bra för såväl de företag som vill etablera sig som för klimatet och våra tjänstemän, som får bättre kunskap.

Herr talman! Det är många fler saker som jag skulle vilja ta upp. Det kommer jag inte att göra nu, men återigen: Lagen om offentlig upphandling behöver uppdateras. Vi är ledsna över att regeringen inte gick med på att göra de förändringar som skulle kunna göra klimatnytta.

Vi anser också att skyddet för privatpersoner som råkar ut för olika typer av miljöproblem behöver stärkas. Senast handlade det om PFAS i Kallinge, där privatpersoner fick kämpa som David mot Goliat. De vann, men vi anser att det behöver finnas ett rättsligt stöd för dem som råkar ut för sådant där man drabbas utan egen förskyllan – i det här fallet av förgiftning av cancerogena ämnen. Sådant ska inte drabba den enskilde. Det måste till en lex Kallinge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Jag yrkar som sagt bifall till reservation 37 och hoppas att Sverige åter kan bli ett land som går i täten för omställningen och som kan inspirera andra i stället för att konfundera utredare.

(Applåder)