Herr talman! Signalspaning handlar om avlyssning och signaler, sändare och system. Signalspaning går alltså ut på att få fram information ur elektriska signaler och fånga det intressanta i till exempel radiokommunikation eller signaler som går via kabel och tråd.

Sådan försvarsunderrättelseverksamhet håller vi i Sverige på med för att ytterst säkra och stödja utrikes, säkerhets- och försvarspolitik.

Vi vill alltså kartlägga hot mot landet. Detta görs självklart för att undvika sattyg och fientligheter och ytterst för att bevara våra friheter.

Signalspaning är alltså en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Sverige är ett ingenjörsland. Vi kan det här. Vi är en kunskapsnation, och signalspaning handlar om spetskompetens. Det här är en viktig förmåga och resurs, och vi i Sverige har mycket goda förutsättningar inom detta område. Här ligger vi långt fram, och det ska vi värna, utveckla och vårda, herr talman.

Allt detta handlar också om en balans mellan personlig integritet och Sveriges kollektiva säkerhet. Försvarsunderrättelsedomstolen prövar ansökningar om tillstånd till signalspaning. Tillstånd söks av Försvarets radioanstalt, FRA, på uppdrag av någon av följande fem aktörer: regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säpo och/eller Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten, Noa.

I ett tillstånd ska det framgå tydligt vilket uppdrag signalspaningen sker för, vilka signalbärare och sökbegrepp som får användas samt villkor som behövs för att begränsa just intrånget i den personliga integriteten.

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en nämndmyndighet under regeringen. Den har till uppgift att kontrollera att försvarsunderrättelseverksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Siun är också kontrollmyndighet för den verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. I signalspaningslagen ska särskilt sökbegrepp, förstöring och rapportering granskas.

I enlighet med signalspaningslagen finns även ett integritetsskyddsråd vid FRA som ska utöva insyn för att säkerställa integritetsskyddet. Integritetsskyddsrådet är en del av FRA, och rådets ledamöter utses av regeringen. Om det finns skäl ska integritetsskyddsrådet rapportera iakttagelser till myndighetens ledning och vid behov vidare till Siun.

Riksdagen anförde redan 2008 bland annat att regeringen en gång om året ska redovisa den granskning av verksamheten som bedrivits enligt lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Det är detta vi just nu här hanterar i denna skrivelse.

De senaste åren har Siun årligen genomfört cirka 25 granskningar, och vi kan notera att ingen av dessa granskningar har lett till några särskilda synpunkter eller förslag.

Avslutningsvis vill jag säga att Sverige genom FRA:s arbete får unik kunskap om vår omvärld. Tillförlitliga underrättelser om omvärlden är viktiga för att vi ska kunna bedriva en självständig och trovärdig utrikes- och säkerhetspolitik. Härtill finns även arbeten för att stärka informationssäkerheten.

I dagens cybersamhälle ska Sverige även i fortsättningen kunna erbjuda ett högklassigt stöd till myndigheter, statliga och privata bolag, föreningar och stiftelser som handhar känslig information. Säkerheten i våra system måste löpande höjas.

Sverige har en djup och lång kompetens kring signalspaning, och våra förmågor måste löpande utvecklas. Svensk signalspaning ska ligga i framkant. Vi gör detta för att bevara Sveriges suveränitet och våra friheter och för att få en säkrare framtid. Vi socialdemokrater ställer oss bakom förslaget i utskottets betänkande i sin helhet och yrkar därmed avslag till reservationen.

(Applåder)