Herr talman! Vi står inför en stor uppgift när det gäller att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi behöver skyndsamt fasa ut fossila bränslen och bygga ett resurseffektivt, långsiktigt hållbart och robust energisystem. Det är avgörande för att begränsa flera systemhotande klimat- och miljöförändringar som vi står inför. Men det handlar också om att stärka Sveriges både motståndskraft och konkurrenskraft.

Det behöver satsas på flera viktiga områden vad gäller forskningen. Det handlar naturligtvis om elektrifieringen, som är en av de stora bitarna. Men tätt ihop med det hänger en cirkulär ekonomi. Vi behöver vara väldigt varsamma med inte minst de sällsynta jordartsmetaller som vi behöver för de teknikerna. Vi behöver också forskning på hur vi kan cirkulera dem men även på hur vi kan utveckla till exempel batteritekniker som inte är beroende av just sällsynta jordartsmetaller. Och vi behöver se utveckling på effektiviseringsområdet, både på tekniknivå och på systemnivå, för att klara den här omställningen.

Herr talman! I propositionen skriver regeringen att den nya energipolitiska inriktningen innebär att man ska fokusera på vad energi- och kraftsystemet ska prestera snarare än på vilka energislag det ska bestå av. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Man gör nämligen precis tvärtom. Egentligen det enda och totalt enögda fokus man har är på kärnkraft och inte vilken kärnkraft som helst, utan det är just fissionskraft man ska ha.

Det är ett extremt snävt tänk. Det är en totalt politiserad forskning, som dessutom motverkar de mål som regeringen själv säger att man vill ha. När det gäller trygg energiförsörjning ser vi i Ukraina att det inte är kärnkraften som har gjort Ukraina tryggare, utan det är distribuerade energilösningar. Det konstaterar även till exempel FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Stärkt konkurrenskraft får vi inte med dyr el utan med billig el. Detsamma gäller för en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning.

Med detta sagt: Jag tycker att vi absolut ska ha forskning på kärnteknik. Det är väldigt förvånande att man kan vara för kärnkraft men inte se att det finns annan intressant teknik på gång. Jag tänker på fusionskraften. Den har i och för sig varit på gång länge, men så har det också varit med andra energikällor. Solceller fanns redan på 80-talet, men då var de outvecklade och jättedyra. Därefter har vi sett en dramatisk utveckling. Det finns potential för en sådan utveckling också för fusionskraften, även om det ligger lite längre fram i tiden.

Det är just ett långsiktigt tänk vi behöver ha när vi pratar om forskning. Kanske ligger fusionskraften inte heller så långt fram som vi tidigare har trott. Det har nämligen gjorts ganska stora genombrott inom just fusionskraft, och många av näringsutskottets ledamöter har besökt ett ledande företag i Sverige som sysslar med detta. Trots det gör man inga speciella satsningar på fusionskraft, vilket är märkligt.

Herr talman! En nyckelfråga för Sveriges klimatomställning och framtida konkurrenskraft är elektrifieringen. Oavsett vilken inriktning Sverige tar i framtiden ser vi att de förnybara energikällorna utvecklas snabbt. Det är också trenden i Europa. År 2021 kom 39 procent av EU:s elförsörjning från förnybara energikällor. År 2023 hade det ökat till 45 procent.

I Vetenskapsrådets underlag till regeringens innovationsproposition står det att eftersom dessa energikällor är på frammarsch behöver man ha ett systemperspektiv som inkluderar reglerbara energikällor, energilager och flexibilitet. Det tycker vi är ett betydligt klokare område att lägga pengar på än en riktad satsning på fissionskraft, som ju inte har framtiden för sig. Därför yrkar jag bifall till reservation 7.

Med ett samlingsnamn kallar vi dessa tekniker grön baskraft. Här ingår reglerbara tekniker såsom höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, energilagring i form av vätgas, pumpkraft, värmelagring och gasturbiner på förnybara bränslen. Även efterfrågeflexibilitet och systemflexibilitet, som smart styrning av elbilar och värmepumpar, ingår. Det behövs särskilda insatser för att få fram dessa tekniker ännu snabbare än vad som sker i dag.

Vi tycker att det är helt fel att ta bort att forskningen också ska uppnå de miljöpolitiska målen. Utmaningen med biologisk mångfald är precis lika allvarlig som klimatförändringar, så detta är ett steg i helt fel riktning. Dessutom är det lite märkligt att det som först var ett planeringsmål nu har blivit ett mål om en viss mängd konsumtion. Ett planeringsmål betyder mig veterligen att man möjliggör för en viss mängd konsumtion men att marknaden sedan får avgöra hur mycket el Sverige behöver i framtiden.

Jag yrkar som sagt bifall till reservation 7.