Fru talman! Jag kommer att göra några nedslag i olika ämnesområden i betänkandet. Det gäller yrkesutbildningar, studie- och yrkesvägledning och estetiska ämnen på alla gymnasieprogram.

Yrkesutbildningarna på gymnasiet leder till några av våra viktigaste samhällsbärande yrken. Där finns vård- och omsorgsprogrammet, el- och energiprogrammet, bygg och anläggning och många fler. Det finns också andra program som förbereder för vidare studier till yrken som lärare, ingenjör eller socionom.

De som nu läser på gymnasiet blir behöriga till högre studier, och från i höst gäller en ny läroplan med ämnesbetyg. Det här är intressanta förändringar att följa. För att göra en liten blinkning till historien kan jag berätta att jag tillhör en av de sista årskullarna från förra gången vi hade ämnesbetyg. Det kommer att vara spännande att se vad den här pendlingen faktiskt betyder och vad vi har lärt oss under 30 år när det gäller betyg.

När det handlar om betyg och behörighet till gymnasieutbildningar vill jag också understryka att yrkesutbildningar kräver bra förkunskaper. I debatten låter det ibland som att om det inte går så himla bra i grundskolan kan man ju alltid läsa en yrkesutbildning, och så får man snabbt jobb. Jag tycker att det är en väldigt olycklig ton i den debatten. Det här är kvalificerade utbildningar som leder till kvalificerade jobb. Alla elever som lämnar grundskolan ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna välja en utbildning som leder till deras drömyrke.

Jag tycker att det kommer an på oss som är en del av den offentliga debatten att visa att oavsett vilket framtidsyrke man drömmer om är det en dröm som är väl värd att bejaka. Vi ska visa att vi ser att de jobb som yrkesutbildningarna leder till verkligen är samhällsbärande och extremt viktiga jobb.

Jag vill inte att någon av de elever i årskurs 9 som nu har sökt till gymnasiet ska ha valt ett studieförberedande program därför att alla sa så här när de sa att de ville gå barn och omsorg eller barn och fritid: Nej, men du som är så duktig! Ska inte du läsa natur och bli läkare?

Man ska ha förkunskaperna för att kunna välja yrkesutbildningar. Man ska uppmuntras att välja samhällsbärande viktiga jobb även om det inte leder vidare till universitetsutbildningar just då, för det kan det göra i framtiden.

Då kommer vi också in på detta med studie- och yrkesvägledning, fru talman. Ungas val av utbildning och yrke lägger grunden bland annat för deras framtida inkomster. Unga väljer olika och tror olika om sig själva och sin förmåga. Där spelar också samhällets förväntningar, normer, stereotyper och fördomar in.

Här vill jag särskilt lyfta de olika förväntningar som finns på killar och tjejer och den ojämställdhet de leder till på arbetsmarknaden – och då också i livsinkomsterna. De olika föreställningarna om vilka jobb som passar tjejer och killar riskerar att cementera denna ojämställdhet för lång tid framöver.

Den här frågan lyfts av Kommissionen för jämställda livsinkomster, som också hänvisar till en utredning om utvecklad studie- och yrkesvägledning. Där poängteras att det är avgörande att elever har kunskaper om vilka konsekvenser utbildnings- och yrkesval kan ha för karriär och löneutveckling och för att nå målen med jämställd utbildning och i förlängningen jämställt arbetsliv. Det kan också finnas andra, djupare skäl till att man väljer olika yrken och utbildningar, och dessa kan behöva analyseras.

Miljöpartiet anser att regeringen behöver återkomma med förslag som gör landets studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna mer jämställd. Jag undrar om regeringen har förpassat utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning till papperskorgen.

Jag noterar också någonting som gör mig lite orolig i förslaget till nya läroplaner för grundskolan. Där står att studie- och yrkesvägledaren eller den person som fullgör motsvarande uppgifter ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen. För mig har det en ton av att studie- och yrkesvägledarna nog inte är en så viktig yrkesgrupp i grundskolan. Det är nästan som att skriva ”läraren eller den person som utför lärarens arbetsuppgifter” och så vidare.

Jag hoppas verkligen att regeringen lägger större vikt vid studie- och yrkesvägledningen när läroplanerna sedan ska beslutas. Detta kommer att ha stor betydelse för hur unga väljer gymnasieutbildning.

Slutligen ska jag prata om en hjärtefråga för Miljöpartiet där vi också delar intresse med Vänsterpartiet. Estetiska ämnen behöver återinföras på samtliga nationella program. Vi har under många år arbetat för att kulturen ska få en stark ställning i skolan. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärningen och öka förmågan till kritiskt tänkande.

Det är viktigt att detta görs i skolan för att även elever från studieovana hem ska få tillfälle att lära känna de estetiska ämnena. Därför är det nödvändigt att det är ett obligatoriskt ämne på alla gymnasieprogram. Undervisning i estetiska ämnen kan även bidra till att elever mår bättre, får minskad stress och får en mer positiv inställning till studierna, skolan och lärandet som helhet.

Konst och kultur är inte en ytlig utsmyckning eller någon enkel förströelse. Detta är olika verktyg för oss att förstå världen och kunna arbeta kreativt och nyskapande i avancerade processer.

Ett av mina favoritexempel kommer från ett studiebesök i min egen valkrets på ett mindre, väldigt specialiserat industriföretag. Vi har ju pratat om olika kompetenser, och där behövde man i princip utbildas på företaget. Det var väldigt specifik kunskap. Men så säger en av cheferna: Du kanske blir förvånad, men jag förlorar personal till exempel för att de går vidare till Konstfack. Det är på den nivån kreativitet krävs även i industriyrken.

Omvärldens snabba digitala utveckling gör också att vi behöver bli bättre på att granska bilder och kunna granska kommunikation via bilder på ett bättre sätt. Vi vill verkligen ge estetiska kunskaper större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, kulturskola, konstnärlig högre utbildning och forskning.

Detta är också en förutsättning för det svenska musikundret, men det är mycket mer än så. Det ger oss verktyg att betrakta vår omvärld och bygga visioner om framtiden. Det gör oss till hela människor. Vi är kulturella varelser.

Jag ser att min talartid har överskridits en del, fru talman, men jag vill ändå säga att det kommer väldigt många utredningar nu. Det jag vill betona är vikten av fokus på skolans undervisningskvalitet, mötet mellan lärare och elever och att lyssna in elevrörelse, lärare och skolledare när dessa utredningar ska omvandlas till faktiska reformer.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservation 6, som handlar om att återinföra estetiska ämnen på alla program i gymnasiet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 mars.)