Fru talman! Jag undrar hur det är att vara 16–17 år i dag och gå i gymnasieskolan. Vi har ett arbetsliv som förändras i grunden. Det går allt snabbare. Digitalisering pågår, och yrken förändras. Kanske bär man en oro inför framtiden. Lägg därtill den geopolitiska situationen, där vi har tre maktsfärer som bara bryr sig om sig själva: Kina, Ryssland och nu också USA.

Hur ska man som gymnasist ta sig an framtiden? Vilken oro bär man? Jag tycker att vi ledamöter i riksdagen bär ett stort ansvar för situationen. Vi ska visa ledarskap och skänka trygghet till våra gymnasister. Jag ville börja med att säga detta, fru talman.

Gymnasieskolan står i dag inför flera utmaningar, inte minst i ljuset av att vara en brygga mellan den obligatoriska grundskolan och ett dynamiskt arbetsliv eller fortsatta studier. Vi i Centerpartiet ser att en nära samverkan mellan skola, näringsliv och samhälle är avgörande för att möta gymnasieskolans utmaningar.

Sverige har ett djupt sår på arbetsmarknaden, och det såret heter kompetensbrist. Det handlar om yrken som kräver både kort och lång utbildning, såväl yrkesutbildning som akademisk utbildning. Låt oss inte bygga in konflikter mellan dessa varianter utan erkänna att båda är nödvändiga för både individuella vägval och Sveriges ekonomi!

Det som förenar yrken som kräver både kort och lång utbildning är att kraven på kompetens ökar. Industrijobb i dag är till exempel helt annorlunda mot hur industrijobb såg ut i går. Gymnasieskolan behöver förstå och adressera denna bild av svensk arbetsmarknad som den ser ut nu och kommer att se ut framåt.

Fru talman! Centerpartiet har naturligtvis en heltäckande politik för gymnasieområdet. Men låt mig här i dag uppehålla mig vid yrkesdelen av gymnasieskolan.

Ett bekymmer vi har är att yrkesprogrammen inte har samma status som de teoretiska programmen. Detta leder till att många elever i onödan väljer bort dessa utbildningar trots att det finns ett stort behov av yrkesutbildad arbetskraft på arbetsmarknaden.

Centerpartiet vill höja statusen på yrkesprogrammen genom att säkerställa att utbildningarna är relevanta och av hög kvalitet och att de leder till jobb. Till exempel bör företag involveras och vara en drivande kraft i utformningen av många utbildningar. Se på yrkeshögskolans modell! Varför inte utveckla en snarlik modell för yrkesprogram på gymnasienivå? Vi har förslag på just detta, vilket jag kommer att återkomma till.

Fru talman! Fler ungdomar behöver få möjlighet att gå en yrkesutbildning i gymnasieskolan. Det måste gå att få en yrkesutbildning som leder till jobb oavsett var man bor. Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft ökar i hela landet. Samtidigt gapar många klassrum där yrkesutbildning bedrivs tomma.

Yrkesutbildningen leder ofta till stabila jobb med goda karriärmöjligheter och därtill bra ingångslöner, och de är även viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen, som i dag ofta saknar kompetent arbetskraft.

Vi ser i dag branscher som skriker efter kompetent arbetskraft. Vi har till exempel energibranschen, bara för att nämna en i mängden. Bara inom de närmaste åren förväntar sig energibranschen att så många som 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras – ett enormt behov bara i en enda bransch.

Fru talman! För att stärka yrkesutbildningarna och kopplingen mellan dessa och arbetsmarknaden bör de så kallade branschskolorna, som utformas i nära samarbete med branschen och där olika yrkesutbildningar samlas under samma tak, återinföras. På så sätt kan elever erbjudas specialistutbildningar som det inte finns möjlighet att organisera lokalt. Fack och arbetsgivare är tydliga med att branschskolorna efterfrågas. De bör därför återinföras, särskilt inom sektorer där kompetensbristen är som allra störst.

Fru talman! Med viss inspiration från hur yrkeshögskolan fungerar anser Centerpartiet att vi bör utreda att införa nationella och regionala branschråd som har avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningens utbud och utformning.

De nationella programråden bör göras om till nationella branschråd, som fungerar som särskilda beslutsorgan inom Skolverket. Rådens ledamöter ska vara arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter från relevanta organisationer. Branschråden bör ha avgörande inflytande över yrkesutbildningarna och fatta beslut i frågor som rör yrkesprogrammens innehåll, programstruktur, examensmål och yrkesutgångar. De bör också kunna besluta om yrkespaket, dimensionering och urvalskriterier för regionalt yrkesvux samt involveras i de nationella och regionala planeringsunderlagen för gymnasial utbildning.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

Fru talman! För att fler elever ska göra informerade val och för att möta arbetsmarknadens behov är det viktigt att stärka studie- och yrkesvägledningen. Det har flera här varit inne på. Centerpartiet anser att studie- och yrkesvägledarna i högre grad bör vara integrerade i hela skolans verksamhet och fungera som en länk mellan skola och arbetsliv. Detta kan uppnås genom att man erbjuder mer praktik och tätare samverkan med arbetsmarknaden än vad som är fallet i dag.

Vidare ser vi i Centerpartiet att lärlingsutbildningar är en av nycklarna för att möta arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft. Centerpartiet vill öka antalet lärlingsutbildningar och skapa bättre kontakt mellan elever och företag.

Genom att börja med praktik tidigare och komprimera studie- och lärlingstiden kan elever snabbare erhålla sitt yrkescertifikat och börja arbeta.