Herr talman! Jag står naturligtvis bakom de överenskommelser som har gjorts om domstolars oberoende, men i det här fallet handlar det inte om en fråga om tillsyn eller ej. Det var det som var min poäng.

Jag menar att incidenter måste rapporteras till någon för att hanteras och för att man ska granska om de är en del av en systematisk felhantering – särskilt i ett sådant här fall. Ministern sa tidigare att det finns en skyldighet att rapportera, vilket i så fall är tvärtemot vad Domstolsverket säger och tvärtemot vad som faktiskt redovisas, eftersom endast en tredjedel av tingsrätterna anmäler detta till Imy. Jag vill alltså skicka med att regeringen ska fortsätta jobba med det här och undersöka hur det faktiskt ligger till.

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att jag ställde tre frågor i min interpellation. Bland annat frågade jag vad planen och insatserna är för att minska det utbredda eftervåld som gömda kvinnor och barn ofta utsätts för. Jag fick svar om bland annat förbättrade hyresrätter för våldsutsatta, vilket är bra även om det inte löser alla problem. Det talades om förändringar när det gäller vårdnad, boende och umgänge, vilket är mycket bra och mycket efterlängtat. Sedan gäller det bara att det implementeras i våra domstolar och tingsrätter, och jag hoppas att regeringen är redo att avsätta medel för detta – för utbildning, information och så vidare. Även detta med bodelningar är mycket bra.

I övrigt tycker jag att man undviker att erkänna att även det som myndigheten har gjort i det här fallet är en del av eftervåldet. Jag tycker ändå att det som man har gjort med anledning av SVT:s rapportering, det vill säga att skriva in en mening i regleringsbreven, är lite tunt. Men jag ser fram emot vidare debatt, diskussion och dialog om detta.