Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för det varma och hängivna engagemanget för barn som utsätts för våld!

Det faktum att över hälften av alla barn i Sverige någon gång under uppväxten har utsatts för våld är ett helt förfärande faktum, och det är också helt oacceptabelt. Majoriteten av dessa barn har dessutom utsatts för våld av en vuxen.

Antalet barn som dör på grund av dödligt våld i Sverige har ökat. Ett av de mål som finns i Agenda 2030 är att allt våld mot barn ska upphöra före 2030. Vi kan alla vara överens om att Sverige och världen står inför en enorm utmaning.

Det sker dock en hel del. Jag skulle vilja säga att det sker oerhört mycket i Socialdepartementet när det handlar om att arbeta för att barn inte ska utsättas för våld. Jag nämnde Tryggare hem för barn, som började gälla den 1 januari i år. Det kom lagstiftning om till exempel skyddat boende förra året, i april 2024, och det var första gången barn fick egna rättigheter. Barn har nu rätt till skola, trygghet och sjukvård och rätt att inte behöva ha umgänge med en våldsam vårdnadshavare.

I somras började lagen om utvidgat utreseförbud att gälla. Vi arbetar nu bland annat med ett stort familjehemspaket. Vi tar en rad olika förslag från det stora betänkandet och arbetar samtidigt med barn och unga i samhällsvård. Där fanns också en rad olika förslag.

För ganska kort tid sedan fattade regeringen beslut om oberoende barnombud, vilket innebär att vi ska ha just oberoende ombud för barn. De ska arbeta på barns uppdrag, inte kopplat till någon vuxen eller till någon myndighet, vilket kommer att ge utsatta barn en röst och en möjlighet att utkräva sina rättigheter.

Den nya socialtjänstlagen är ett paradigmskifte när det handlar om att förebygga våldsutsatthet och hjälpa barn i olika situationer. Där skrev regeringen in ett utökat barnperspektiv där vi verkligen stärker barns röster – de ska lyssnas till. Man ska också få information beskriven på sin nivå så att man kan få sina rättigheter tillgodosedda. Att vi nu gör alla orosanmälningar sökbara är också ett viktigt steg i att inget barn ska falla mellan stolarna.

Den utredning jag nämnde initialt handlar om att se över hela den statliga barn- och ungdomsvården i Sverige för att säkerställa att det finns en vårdkedja som inte brister i en rad olika delar, så som sker i dag. Det är ett viktigt steg i att kunna möta de mest utsatta barnen.

Familjecentralerna är också något som jag tror på och som behöver utvecklas ytterligare, och i regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att fortsätta att inrätta och organisera familjecentraler. De har en oerhört viktig, stödjande och förebyggande roll.

Hembesöksprogrammen är också viktiga. De har uppmärksammats inom internationell forskning och är ytterligare exempel. Det finns alltså en rad olika konkreta exempel på att situationen för våldsutsatta barn stärks.