Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Låt mig börja i de delar ledamoten så klokt lyfter fram, nämligen att vi har möjlighet att må bättre tack vare en fantastisk sjukvård men att vi ändå inte alltid gör det. Sjukskrivningarna ökar med många människor som upplever psykisk ohälsa, stress och mycket annat. Där når vi inte fram med den bästa vården och hjälpen. Vi förbättrar välfärdsvillkoren på många sätt, men vi kan inte alltid balansera dem med en bättre hälsa. Det är väl en av de utmaningar vi har framöver, alltså att också i det perspektivet ställa om så att vi faktiskt svarar mot människors behov.
När det gäller stora delar av sjukvården ligger vi i världstopp. Vården har verkligen internationell klass. Men när vi samtidigt möter hur situationen ser ut – väldigt många, omkring 40 procent brukar man räkna med, av dem som är i vårdcentralers eller hälsocentralers väntrum söker för utmattningsdepression, stress eller psykisk ohälsa – visar det sig att vi inte riktigt svarar mot behoven.
Det finns alltså stora behov av god och nära vård, som ledamoten lyfter fram, för att bättre, mer personcentrerat och mer samordnat svara mot befolkningens behov. Just den här tudelningen är ju speciell. Den visar både att vi har en fantastisk vård i världsklass och att vi samtidigt inte har den tillgänglighet som behövs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det som är Västernorrlands utmaning är nog inte brist på god och nära vård. Det gör ni utmärkt i Västernorrland. Jag har besökt Kramfors och verksamheten med SPOT-teamen där liksom arbetet i Näsåker och mycket annat. Det är en massa goda utvecklingsmöjligheter som jag återkommande sprider till resten av Sverige. Men utmaningen är beredskap. Det handlar om den stora fråga som kammaren alldeles nyss har diskuterat i över en timme: Hur ska vi hantera det nya säkerhetspolitiska läget?
Den intervju som ledamoten refererade till gjordes inte efter det att utredningen kom, utan den gjordes på måndagen veckan innan. Jag hade alltså inte fått del av utredningen, och jag kommenterade heller inte utredningen, för den fanns inte vid tidpunkten. Sedan valde TV4 att sända min intervju långt senare, vilket har gjort att ledamoten har fått den uppfattningen. Men intervjun gjordes alltså på måndagen. Det går ju att eftersöka detta hos TV4 om man så önskar.
Jag står fast vid att det behövs ett omtag. Nu tror jag att de styrande i Västernorrland tycker att det de nu gör är ett omtag, utifrån den långa historia som har varit när det gäller Sollefteå sjukhus. Jag har förstås läst utredningen och också den bilaga som handlar om beredskap. Man har varit förutseende nog att titta på beredskapsfrågor och gjort en bedömning i det perspektivet. Man har alltså inte bara tittat på sjukvård i vanliga tider utan också i ett beredskapsperspektiv. Jag vill också ge ett plus till att man jobbar med de egna förmågorna och inte alltid tar in konsulter utifrån. Man har utgått från dem som redan finns i verksamheten. Jag tror att det är en fördel när man gör utredningar att inte bara ha konsulter utifrån utan att jobba med dem som finns lokalt och regionalt.
I bilagan kan vi se – jag läser innantill i den nu – att man har gjort litteraturgenomgångar av mycket av den lagstiftning och de förordningar och föreskrifter som finns. Sedan står det att man har haft viss kommunikation med Försvarsmakten under hösten 2024. Där behöver man kanske grunna ännu mer med Försvarsmakten i Sollefteå utifrån det säkerhetspolitiska läget: Hur ser man på behoven där? Hur ska vi tänka framåt och få detta i hamn gemensamt?
Jag noterar att mitt eget parti är samlat när det gäller hur man ser på detta i Västernorrland. Jag tror att fullmäktiges sammanträde där fortfarande pågår. Frågan är inte avgjord, och samtidigt samtalar vi om detta i riksdagens kammare. Men flera andra partier är splittrade, vilket visar vilken svår situation det är för fullmäktige i regionen att fatta beslut. Då kan det vara klokt att säkerställa att man har prövat alla alternativ innan man fattar det slutliga beslutet.