Fru talman! Låt mig börja bakifrån. Syrien var inte uppe på det här mötet alls. Om det hade varit uppe – det har det varit många gånger – hade vi nog sagt som vi har sagt hela tiden: Vi ser vissa framsteg och har viss förhoppning, men vi ser också risker. Och om det som skedde så sent som nu i helgen hade skett då hade vi nog sagt att riskerna är uppenbara. Det är också ganska många som har varnat för de riskerna. Låt oss fortsätta följa Syrien väldigt noggrant.

Från ord till handling, sägs det. Det är alldeles riktigt. Dessa 800 miljarder euro är mer en räkneoperation, om man skulle välja att använda de lånemöjligheter som finns. Det är alltså inte en summa som plötsligt ställs till förfogande.

Frågan var om enskilda länder gör sitt. Ja, det är förutsättningen. EU ändrar på några regelverk och gör det möjligt för länder att satsa mer på försvaret utan att bestraffas för de budgetunderskott eller egna statsskulder de därmed skulle bygga upp. Sådant var i och för sig viktigt att skydda, men just nu är det ännu viktigare att stärka europeisk försvarsförmåga.

Allt detta bygger på att EU:s medlemsländer själva väljer att fatta de svåra beslut om prioriteringar och om pengar som ändå måste fattas.