Herr talman! Tack, statsrådet, för ett väldigt utförligt svar!

Jag noterar dock att ministern hänvisar till beslut, uppdrag och dokument som redan är kända, till exempel Försvarsberedningens rapporter, totalförsvarsbeslutet och olika inriktningsbeslut. Men det jag efterlyser är inte regeringens generella arbete med totalförsvar utan om det faktiskt, i ljuset av kriget i Ukraina, har gjorts en tydlig analys av de geografiska förutsättningar och behov vi har i vårt land.

Vi vet att geografin spelar en avgörande roll i modern krigföring. Det handlar inte bara om vilka platser som är sannolika mål utan om vilka platser som är kritiska för försörjningsberedskap, logistik, evakuering och skydd av civilbefolkning samt samhällsviktig infrastruktur.

I svaret nämns att MSB och länsstyrelserna ska göra en geografisk prioritering av skyddsåtgärder – det har jag alltså fått svar på – och att delredovisningen kommer först om några veckor. Det är därmed ett pågående, inte ett genomfört, arbete, men man har i varje fall börjat med det. Då är dock frågan: Hur har regeringen vägt in de geografiska risk- och behovsanalyserna i de beslut som är fattade fram till nu? Utan sådana grundriskbedömningar är det nämligen svårt att veta om åtgärderna faktiskt gör skillnad där de behövs som mest.

Det finns också en fara i att regeringen kanske slår sig till ro med att det pågår en massa arbete när det egentligen behövs tydlig styrning, prioritering och uppföljning. Det gäller inte minst i en tid då tiden är knapp. Statsrådet har ofta citerats gällande det han sagt om att det är fara i dröjsmål och att tid för handling är nu. Det har ändå gått en viss tid, och även om man har gjort mycket är frågan om man har gjort det geografiskt korrekt i och med att den geografiska bedömningen inte har gjorts än.