STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill också passa på att gratulera Maria Malmer Stenergard till posten som Sveriges utrikesminister och välkomna henne till debatten, som vi som jobbar med utrikes- och biståndsfrågorna har här. Jag ser fram emot både samarbete och debatt framåt.

Jag vill tacka utrikesministern för svaret, med det positiva beskedet att tjänsten ska återbesättas. Förutom allt det som Linnéa Wickman nu har framhållit, om hur viktig denna post är, är det faktiskt också en styrka att regeringen och oppositionen kan fortsätta kroka arm för utsatta kvinnor och mot de organiserade internationella gängens våld.

Låt oss nu bara hoppas att denna översyn och uppehållet i tjänsten inte leder till alltför stora bakslag i arbetet utan att man kan ta i kapp det som har missats under tiden.

Jag vill också tacka för redovisningen av vad som görs, inte bara internationellt utan också nationellt och regionalt.

Vi vet att friheten och makten över den egna kroppen är helt grundläggande för att man ska kunna nå jämställdhet och kvinnors lika rättigheter och möjligheter.

Utrikesministern tog upp detta med att ett begrepp som feministisk utrikespolitik kan skymma sikten för det arbetet. Jag vill nu, eftersom utrikesministern är ny, säga att det tyvärr inte bara är ett ord som är borttaget. När man plockade bort detta och den förra utrikesministern sa att man skulle sluta med en feministisk utrikespolitik var det också väldigt mycket av styrsystemet för mer jämställdhet och mer satsningar på kvinnor och flickor som försvann.

Jag hoppas att den nya utrikesministern kan ta ett nytt varv och titta på detta, för vi behöver - det är jag övertygad om att vi är överens om - en stark röst för kvinnor och flickor i världen. Vi ser ju hur dessa frågor inte går framåt utan snarare bakåt. Alexandra Völker har väldigt tydligt visat på hur fruktansvärd situationen är i många länder. Då behöver Sverige fortsätta att vara en väldigt tydlig röst för detta.

Sedan vill jag passa på att ta upp något eftersom ministern nämnde reformagendan. Där finns det väldigt mycket övrigt att önska. Den finns nu äntligen i skrift, men den är mer höljd i dunkel än att det egentligen har retts ut någonting. Situationen inom svenskt bistånd är i fritt fall, skulle jag vilja säga. Regeringen säger också här en sak men gör någonting annat.

Men nu skulle denna debatt inte handla om vare sig den feministiska utrikespolitiken eller reformagendan. Jag avstår från vidare anföranden men tackar för svaret och hoppas att vi får skäl att återkomma mer i armkrok än i debatt i denna fråga, för situationen för världens kvinnor och flickor är så viktig.