Protokoll 2024/25:79 Fredagen den 28 februari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:367 om jaktmöjligheter i naturreservat
Anf. 19 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Som ledamoten är inne på finns det vissa delar av arbetet som sker inom regeringen, och jag tror att ganska många skulle bli förvånade över att dessa sker inom regeringen. Ett exempel är ett av de tidigaste ärenden jag fick titta på när jag kom in till Regeringskansliet som nybliven miljöminister. Det rörde ett överklagande gällande möjligheten att köra skoter inom ett visst område som var delvis skyddat. Jag kan vara tydlig med att jag själv var förvånad över att även sådana ärenden, som är av väldigt lokal karaktär, hamnar på regeringens bord.

Vi har en förvaltningslag i Sverige som reglerar handläggningstider. Där framgår att om ett ärende exempelvis har inletts av en enskild part och inte avgjorts i första instans senast inom sex månader får parten begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då måste myndigheten, inom fyra veckor från att en sådan begäran inkommit, helt enkelt avgöra ärendet eller besluta att avslå en sådan begäran.

Herr talman! Precis som ledamoten redogör för finns inte motsvarande regler för handläggningstid vid överklagandeärenden till regeringen. Hur kommer det sig att inga regeringar har reglerat en sådan fråga? Det kan finnas flera skäl. Jag tror inte att det handlar om att man vill ha det särskilt behagligt för sig själv. Det handlar nog snarare om att regeringen är en väldigt hög instans, i många fall den sista part man kan överklaga hos. Därmed blir det ofta mer komplexa ärenden som kan vara av olika karaktär. Möjligen är det av det skälet man inte har samma strikta handläggningstider.

Jag tycker dock att det ledamoten lyfter upp är väldigt legitimt. Hur ser vi till att det går att känna förtroende för staten? Jag delar bilden som ledamoten redogör för: att det finns en oro för och en större misstro mot vilka syften staten och länsstyrelserna har i enskilda beslut. Att lokalbefolkningen uppfattar att det inte finns förståelse för den livsstil och de villkor som råder är ett problem som man inte ska underskatta. Man ska verkligen ta det på allvar och se till att bygga upp det förtroendet. Jag tycker att det är väldigt bra att ledamoten tar upp det.

Hur ska man då hantera den problematiken? Regeringen har tagit emot en regeringsprövningsutredning som bland annat tittat på det här. I det betänkandet föreslår utredningen bland annat att beslut om områdesskydd enligt miljöbalken, exempelvis om terrängkörningslagstiftning, ska kunna överklagas till domstol i stället för som nu till regeringen.

Utredningen bedömer att förslagen sannolikt kommer att innebära att ärendenas handläggningstider blir kortare. Det beror bland annat på att man bedömer att Regeringskansliets organisation inte är anpassad för att hantera överklaganden av det här slaget. Inte minst den utredningen ger lite insikt i denna problematik, som jag är alldeles medveten om att vi har.

Jag tycker att det är bra att ledamoten lyfter upp att det är ett problem när det tar tid och att det skapar en misstro mot staten. Så ska vi självklart inte ha det.

Vi kommer att fortsätta arbeta efter allra bästa förmåga för att leva upp till den nivå av skyndsamhet, rättssäkerhet och effektivitet som vi har att följa. Olika ärenden skiljer sig åt. Hur snabbt eller långsamt det går att handlägga enskilda överklaganden påverkas alltså av många olika faktorer.