Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Jag ska ägna hela mitt anförande åt en av de största reformerna på länge som syftar till att få barn och ungdomar i rörelse och stärka deras möjlighet till en meningsfull fritid. Det handlar om fritidskortet. Emma Ahlström Köster redogjorde utmärkt väl för de övriga förslag regeringen har kommit och kommer med.

Fritidskortet är flaggskeppet bland regeringens civilsamhällesreformer. Det riktar sig till barn mellan 8 och 16 år och ska användas för att betala ledarledda fritidsaktiviteter anordnade av godkända utförare. Syftet är att få in barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden i föreningsaktiviteter, och därför kommer fritidskortet att finnas i två versioner: ett allmänt om 500 kronor per barn och år, och ett särskilt om 2 000 kronor.

Det handlar inte bara om aktivitet utan om att känna gemenskap och sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang, bli sedd och få ett uppdrag ansåg den kände sociologen Aaron Antonovsky vara livets mening, mänskligt sett.

Fru talman! Det ska bli intressant att höra vad andra partier har att anföra mot att stödja barns ökade aktivitet och rörelse, kortare skärmtid, bättre sömn och meningsfulla gemenskap. Jag avundas inte dem som är emot fritidskortet när de ser hur denna kristdemokratiska baby tar sina första steg mot, vad jag tror, succé.

Fritidskortet är en av de mest granskade satsningarna. Från första början framfördes farhågor från bland andra olika partier om att systemet skulle kunna missbrukas och att pengar som skulle göra det möjligt för barn att spela badminton, trombon eller något annat i stället skulle hamna i de kriminella gängens fickor.

Det är inte konstigt att man ser risker framför sig med tanke på hur den organiserade brottsligheten har tillåtits breda ut sig i Sverige. Men mot just den bakgrunden har vi skapat en genomtänkt modell för att minimera denna risk. Alla föreningar och verksamheter där fritidskortet kan användas ska samlas i ett utförarregister, och för att ingå i detta register måste verksamheten som regel ha funnits i fem år. Undantagna är Riksidrottsförbundets föreningar.

Alla föreningar som ingår i utförarregistret behöver vara godkända mottagare av statligt stöd innan de kan komma i fråga. De har alltså genomgått en kontroll för att kunna göra det här.

Därutöver kommer Försäkringskassan att göra ytterligare riktade kontroller av de föreningar som finns utanför Riksidrottsförbundet och Kulturskolan. Då handlar det om att kontrollera att utförarna bedriver regelbunden ledarledd fritidsverksamhet, har goda rutiner för sin ekonomi, inte har skulder som förening och så vidare.

Kontrollerna stärks från och med nästa år tack vare att regeringen har infört ett nytt och skarpare demokrativillkor. Det nya villkoret arbetas nu in i alla bidragsförordningar som reglerar stöd till civilsamhället.

Det är också värt att påminna om att fritidskortet är att betrakta snarare som en rabattkupong som bara kan användas i ett enda syfte än som en pengamässig utbetalning, så som är fallet i andra stödsystem. Dessutom är summan för fritidskortet – 500 kronor respektive 2 000 kronor per år – betydligt lägre än andra stöd, vilket innebär mindre incitament för avancerade brottsupplägg.

Fru talman! Med de utmaningar vi har som land är det samtidigt inte ett alternativ att bara fortsätta som förut. Det finns alltför mycket av stillasittande och ensamhet bland våra barn och unga, det finns alltför många som hoppar av sin idrott när de märker att föräldrarnas ekonomi inte klarar av den och det finns grupper av barn som vi inte når med de arbetssätt och stöd som använts hittills. Fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek.

Hur når vi då fram till barnet? Fritidskortet riktas tydligt direkt mot barnet och familjen för att vi ska nå fler och det ska bli en tydlig avlastning för den privata ekonomin för barn i ekonomisk utsatthet. Samtidigt ska det bara kunna användas till fritidsaktiviteter.

Fritidskortet säkerställer att föräldrar inte behöver ligga ute med pengar och krångla med att lämna in kvitton i efterhand. Det skulle bli särskilt bekymmersamt för familjer som lever i en ekonomiskt svår situation. Något som vi har lärt oss från Norge är att det inte fungerade bra. Det krävs en betalfunktion som i stället fungerar som ett slags rabattkupong. Detta möjliggör ett differentierat fritidskort så att barn i utsatthet får ett större belopp än övriga.

Det behövs en app där man enkelt kan gå in och använda kortet för att betala olika aktiviteter. Ansökan och användande av kortet sker samtidigt med några enkla klick i appen.

Fru talman! Det jag sa om att det här är Kristdemokraternas baby bygger på en av grundpelarna i vår ideologi: omsorgen om den utsatte. Jag arbetade med hemlöshet under tio år i Räddningsmissionen i Göteborg innan jag kom till riksdagen 2010. Jag såg de fattiga som Moder Teresa kallade de fattigaste av de fattiga – de hemlösa. Där fanns också barn som vi såg levde i enorm utsatthet. Det här har för alltid satt sig i mitt inre.

Vi har en utbredd fattigdom i Sverige. För bara en vecka sedan talade jag med en man som var glad för fritidskortet. Han visste att summan var 2 000 kronor. Jag vet inte hur han hade fått reda på det – om det var genom att han hade lyssnat på oss här eller på annat sätt. Han var glad för att dessa pengar skulle göra det möjligt för hans barn, eller om det var hans barnbarn, att komma in i en aktivitet.

Kära ledamöter av Sveriges riksdag – folkets främsta företrädare! Ställ upp för barnen och för fritidskortet, som ger möjlighet till ett meningsfullt liv för många!

Till alla föräldrar till barn mellan 8 och 16 år: Från och med den 1 oktober är det tänkt att du som vårdnadshavare ska kunna börja ansöka i appen och använda fritidskortet. Välkommen att göra det!

(Applåder)