Fru talman! Jag tackar Emma Ahlström Köster för svaret.

Som jag förstod ledamotens anförande är anledningen till att vi får dessa förslag, som jag skulle säga är ett dråpslag mot allemansrätten, att regeringen inte har varit ute i naturen. Jag pratar framför allt om förslaget om strandskydd. Tanken är att man ska dra tillbaka hela det lagliga skyddet för diken, åar, bäckar och små sjöar i hela Sverige. Det handlar om hundratusentals vattendrag. Kanske så mycket som en tiondel av Sveriges yta kommer att förlora sitt skydd. Där man tidigare kunde promenera längs en mindre sjö blir det nu fritt fram för markägare att sätta upp ett staket eller bygga en brygga. Så har det inte varit tidigare.

Man framhåller att detta på något sätt skulle vara någonting som framför allt gynnar landsbygden. Sanningen är dock att landsbygden har fördelen att ha den nära naturen.

Även den storstadsnära naturen kommer att drabbas ganska hårt av detta. Här i Stockholm var vi för ett tiotal år sedan väldigt överens över blockgränserna om att vi skulle öppna upp längs vattnet längs hela Södermalm och Kungsholmen. Nu kan man faktiskt promenera längs dessa två stora öar i Stockholm.

Så vill vi ju ha det. Det finns ett stort engagemang hos svenska folket, men det har regeringen fullständigt kört över. Man har i stället lyssnat på näringslivet, skulle jag vilja säga.

Jag menar inte att ledamoten ska svara på detaljfrågor som inte hör till utskottet, men hon får gärna svara på det som handlar om att man kör över friluftslivet.