Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februari

ärendedebatt / Valfrågor
Anf. 51 Jan Riise (MP)

Fru talman! Valdeltagandet används ofta som mätare på tillståndet för demokratin i vårt samhälle. Nu har valdeltagandet minskat under såväl det senaste riksdagsvalet som EU-valet 2024 med 3 respektive 2 procentenheter. Det är signaler som ska tas på stort allvar. Det finns frågor i detta som definitivt behöver diskuteras.

En levande demokrati är uthållig och kännetecknas av delaktighet och jämlika möjligheter och inflytande. En hel del görs och har gjorts, men mer finns att göra. Vi behöver bland annat fundera på hur ungdomar i framför allt gymnasieåldern kan engageras mer. Jag återkommer med ett resonemang om sänkt rösträttsålder alldeles strax. Men jag tycker också att förslaget från S-gruppen i utskottet om ett mindre ängsligt förhållningssätt i fråga om att låta politiska ungdomsorganisationer komma in på skolorna har uppenbara poänger.

Fru talman! Det är kanske inte just valsedlarna som gör att valdeltagandet sjunker, men likafullt är det naturligtvis angeläget att göra en översyn av systemet i takt med ett ökande antal förtidsröster och ett större hänsynstagande till kostnader och miljö och slutligen också för att öka möjligheten att förstå och kunna göra rätt. Nu pågår arbetet med en sådan översyn, och vi avvaktar de förslag som den parlamentariska kommittén kommer med. Det finns såvitt jag förstår både mer långtgående förslag och förslag som handlar mer om anpassning av det system vi har.

Fru talman! Vi är överens om att demokratin behöver utvecklas och breddas. En bredare förankring i samhället är önskvärd, inte minst mot bakgrund av de sjunkande siffrorna för valdeltagandet. I den här talarstolen pratade jag om en sänkt rösträttsålder även för ett år sedan. Den stenen rullade tillbaka igen, men som Sisyfos kommer jag att fortsätta rulla upp den på agendan igen.

Vad har hänt sedan våren 2024 som ger mig skäl att ta upp frågan igen? Det finns några punkter.

Vi ser ett ökande engagemang i frågan från civilsamhället. Såväl ungdomsorganisationer som stora organisationer som arbetar för barnens bästa tycker att det är en bra idé.

Den demokratiutredning som var under beredning i Regeringskansliet under en period har nu avslutats utan förslag på området. För pessimisten kan det tolkas som att vi är tillbaka på ruta ett igen. För en mer optimistiskt lagd person som jag kan det ses som att vi står fria att komma med nya förslag.

Slutligen stöder forskning och uppföljning på området fortfarande tanken på en rösträttsålder vid 16 år. Det finns flera exempel på länder och delstater där 16-åringarna har rösträtt, och jag kan inte se att det finns exempel där man har valt att gå tillbaka till en högre ålder efter att man har provat den lägre gränsen.

Valfrågor

Dessutom kan man möjligen hävda att den uppluckring av vad det innebär att vara vuxen, som i någon mening kan knytas till myndighetsålder, har fortsatt i mer negativ riktning när bland annat regeringen resonerar om fängelsestraff för barn.

Bland exempel på länder som har erfarenhet av rösträtt för 16-åringar finns Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien, Ecuador liksom delar av USA, Tyskland och Estland.

En viktig aspekt av detta är vad en tysk forskargrupp presenterade i april förra året. Gruppen undersökte och sökte svar på frågan om ungdomars sätt att söka information förändrades i samband med att de fick rösträtt. Det visade sig att rösträtten gjorde stor skillnad i de politiska diskussioner som de engagerade sig i eller vilka valkompasser de använde sig av. Det visade sig alltså att det inte är själva röstandet som förändrar beteendet, utan det är rösträtten, det vill säga rätten att kunna rösta.

Vi vet att många unga inte känner sig delaktiga i samhället och inte har inflytande över beslutsfattandet, något jag också tog upp i debatten om rättsstatsprincipen. Det saknas ju inte frågor och utmaningar där ett större engagemang skulle vara värdefullt: klimat, miljö, rättsfrågor på många områden och internationellt samarbete, bara för att nämna några.

Vi fick rösträtt vid 18 års ålder 1975. Då var jag 18. När jag ser tillbaka på min gymnasietid och jämför med min nu 18-åriga dotter kan jag tycka att det i allra högsta grad är en rimlig ordning att de med den mognad som de uppvisar i dag förtjänar möjligheten att delta också med rösträtt.

För Miljöpartiets del säger vi liksom tidigare att rösträtt för 16-åringar är en angelägen reform som skulle kunna introduceras som försöksverksamhet i några kommuner och regioner med sikte på valen 2030.

Med det sagt yrkar jag bifall till reservation 3 och tackar för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)