Fru talman! I det betänkande som vi debatterar just nu hanterar vi valfrågor, och det kan tyckas ha ett praktiskt perspektiv i vår diskussion. Det handlar mycket om vilka lärdomar vi kan dra av 2022 års val, hur vi säkerställer att personer med synnedsättning kan rösta med bibehållen valhemlighet eller hur hanteringen av utlandsröster kan bli mer tidsenlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor
Alla dessa frågor är viktiga för att säkerställa valens legitimitet. Men val är så mycket mer. Tack vare demokratiska val och fredliga maktöverlämnanden är vi många i världen som numera lever i fred och frihet. I Sverige väljer vi vem som ska få förtroendet att styra, och vart fjärde år kan vi utvärdera och se om förtroendet kvarstår eller om vi hellre vill ha andra företrädare.
Diktaturer, statskupper och krig är alternativen till demokratiska val, och de är sällan trevliga. Detta till trots våras det inte riktigt längre för demokratin i världen. V-Dem-institutet, som årligen redovisar hur demokratin utvecklas i världen, tecknar en dyster bild. Sedan 2009 har andelen av världens befolkning som lever i länder som har autokratiserats varit större än andelen som lever i länder som har demokratiserats. Det är oroväckande trender vi ser, och vi ser också hur länder utsätts för desinformation och utländsk påverkan inför och under val.
Maria Ressa, journalist och mottagare av Nobels fredspris 2021, sa i en intervju förra året att i slutet av 2024 vet vi om demokratin överlever eller dör. Bakgrunden till hennes oro är den snabba utvecklingen av AI, deepfakes och sociala medier. Jag misstänker att det finns ytterligare oroande saker som har lagts till listan sedan dess. Svaret på frågan om demokratin överlever eller dör är inte så lätt att avgöra, men vi kan väl konstatera att det skakar rejält på många ställen i världen när vi ser till den demokratiska utvecklingen.
Fru talman! Vi har förmånen i Sverige att få diskutera de frågor vi diskuterar i dag, det vill säga hur vi genomför förändringar i valsystemet för att stärka demokratin, hur vi gör det möjligt för fler synskadade att rösta med bibehållen valhemlighet, hur våra valsedlar ska utformas och hur vi kan ta till vara de erfarenheter vi fick under 2022 års allmänna val och i 2024 års val till Europaparlamentet.
Det är verkligen en ynnest: Hos oss lever och frodas demokratin. Men det är viktigt att komma ihåg att demokratin ändå är bräcklig. Den är helt beroende av att du och jag – vi alla – står upp för den, i stort som i smått.
Slutligen, fru talman, är en liberal käpphäst som vi brukar lyfta upp i samband med betänkandet skilda valdagar för riksdag respektive kommun- och regionval. Även om det vid ett flertal tillfällen har konstaterats att det inte finns stöd för att införa skilda valdagar, vill jag ändå uppehålla mig en liten stund vid frågan.
Den gemensamma valdagen och Sveriges fyraåriga mandatperioder gör att Sverige är ett av de demokratiska länder i världen som har längst mellan valen. Den gemensamma valdagen leder till att riksdagsvalet hamnar i fokus och att region- och kommunalvalen ofta hamnar i skymundan, inte minst i regioner med mindre medial bevakning av de lokala fullmäktigevalen.
I 2022 års val blev det tydligt att skillnaden mellan vilka frågor som prioriterades av män respektive av kvinnor var stor. Frågor som generellt engagerade fler kvinnor – vård, skola och omsorg – hanterades i högre utsträckning inom kommuner och regioner. När dessa val kommer lite i skymundan är det problematiskt, också ur ett jämställdhetsperspektiv.
Det finns ytterligare skäl till att svenska folket borde få gå till valurnorna vid fler än ett tillfälle under en fyraårsperiod och rösta till de olika nationella församlingarna. Jag kommer inte att gå in på dem nu, men jag konstaterar att Liberalerna ändå på sikt hoppas att vi ska kunna införa skilda valdagar i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.