Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Vårt svenska valsystem grundar sig på grundlagens bestämmelser om allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

I dag blir man röstberättigad i valen när man fyller 18 år, oavsett kön. Men så har det inte alltid varit. För drygt 100 år sedan var kvinnors rösträtt och kvinnliga riksdagsledamöter nya företeelser. De kom efter en lång och målmedveten kamp mot hårt motstånd. Sverige var faktiskt sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor.

Något man inte får glömma i detta sammanhang är att inte ens efter det genombrott som skedde 1921 fick alla rösträtt. De som hade dömts till fängelse, de som var i personlig konkurs eller hade skatteskulder och de som fick bidrag från fattigvården – alltså dagens försörjningsstöd – fick inte rösta. Det var först 1989 som alla olika rösträttsbegränsningar var borttagna.

Kort sagt kan man säga att rösträtten och vårt valsystem har förändrats, utvecklats och förbättrats över tid, och så behöver det givetvis fortsätta.

Vänsterpartiet har de senaste åren lagt fram flera förslag kopplade till rösträtten. Vi anser precis som tidigare, även om vi inte har motionerat om det denna gång, att rösträtten bör gälla från det år man fyller 18 år. Den reservation vi har i betänkandet och som jag har yrkat bifall till handlar om att vi vill se en sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i de kommunala valen, i enlighet med Demokratiutredningens förslag.

Vi kan notera att tidigare år när liknande motioner har behandlats i vårt utskott har utskottets majoritet hänvisat till att man inte vill föregripa Regeringskansliets beredning av utredningens förslag. Men 2022 valde regeringen att avskriva ärendet om utredningens betänkande. Med andra ord gick den här utredningen från att vara en hyllvärmare till att faktiskt ha förpassats till papperskorgen totalt. Det tycker givetvis mitt parti och jag är beklagligt, särskilt eftersom flera länder i vår omvärld har sänkt rösträttsåldern.

Fru talman! Vi vet från forskningen att vanan att rösta grundläggs i unga år, och vi vet också att valdeltagandet är lägre bland förstagångsväljare än i resten av befolkningen. Den valinformation som ges till gymnasieskolans elever under en valrörelse av till exempel ungdomsförbund eller partier är därför särskilt viktig, men den mobiliserande effekten försvagas när många av dem som sitter i klassrummet inte berörs eftersom de inte kommer att ha möjlighet att rösta. Särskilt i frågor som rör skola, fritid, samhällsplanering och andra områden som direkt berör ungas vardag tycker vi att det är rimligt och önskvärt att unga får mer inflytande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, och det är faktiskt den högsta genomsnittsåldern i hela Europa.

Om man på försök hade sänkt rösträttsåldern till de kommunala valen till 16 år skulle i stället genomsnittsåldern sjunka till 18 år i kommunfullmäktigevalen. Det var precis det som demokratiutredningen föreslog. Det skulle också innebära att en majoritet av förstagångsväljarna går i gymnasiet första gången de har rösträtt, och det skulle ge skolväsendet en möjlighet att utveckla och utvidga sitt demokratiarbete och vara ett stöd för förstagångsväljare som behöver navigera bland komplicerade politiska ideologier och förslag.

Slutligen, fru talman, vill jag säga någonting om de erfarenheter som finns från tidigare års val och vårt valsystem.

Jag är, precis som vissa av de tidigare talarna, ledamot i valsedelsutredningen, vars arbete pågår. Jag ska givetvis inte föregripa utredningens förslag, men ju mer jag tänker på vårt valsystem inser jag också vilket fundament det är för vår demokrati och hur oerhört intressanta dessa frågor faktiskt är.

Det svenska valsystemet grundar sig, precis som tidigare talare har sagt, på allmän och lika rösträtt samt att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Det fastslås i vår grundlag. Rösträtten bestäms utifrån opartiska krav, till exempel ålder. Alla väljare har lika rätt att påverka resultatet genom det vi brukar kalla en röst per person – i denna världsordning en kanske udda företeelse numera.

Valhemligheten är stark. Ingen annan får bestämma vad en väljare ska rösta på eller tvinga väljaren att berätta hur hen har röstat. Det är givetvis viktigt att valsystemet har en robusthet mot försök till manipulation på olika sätt. Det anser jag att vi har i dag med hjälp av vårt decentraliserade system med röstmottagning och rösträkning runt om i hela landet. Röstmottagningen och rösträkningen är offentlig. Vem som helst kan titta när man exempelvis räknar rösterna.

Transparens och decentralisering bidrar till att skapa ett system som gör det svårare att manipulera eller att påverka valresultatet. Det betyder, precis som tidigare talare också har varit inne på, inte att vårt valsystem är perfekt i alla delar utan att det också behöver ses över kontinuerligt. Jag instämmer givetvis med tidigare talare i detta.

Jag vill också instämma i det som många partier i riksdagen är bekymrade över, vilket även har tagits upp av tidigare talare. Det gäller behovet av att belysa den situation som råder för väljare med olika former av synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. De har större svårigheter än oss andra att bevara valhemligheten. Här pågår ett arbete som jag verkligen hoppas kommer att leda någonstans. Jag vet att vi i konstitutionsutskottet är eniga om att det givetvis är oerhört viktigt att alla människor garanteras den valhemlighet som de har rätt till.