Fru talman! I dag debatterar vi valfrågor. Detta är ett motionsbetänkande, och det finns många minst sagt intressanta motioner. En del handlar om hur vi kan öka valdeltagandet, andra handlar om sänkt röstålder och sedan finns förslag om själva valsedelsystemet. Det är egentligen på något sätt grunden i vår demokrati. Det är där jag tänker uppehålla mig i mitt anförande. Men först yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det har hänt en del genom åren med valsystemet. Jag tänkte att vi skulle blicka tillbaka lite grann och titta på den svenska valhistorien.

Vid rösträttsreformen 1909 tog Sverige ett viktigt steg mot en mer inkluderande demokrati. Då införde vi allmän rösträtt, men bara för män över 24 år, och vi gick från majoritetsval till ett proportionellt valsystem.

Samtidigt hade vi fortfarande en tvåkammarriksdag där ledamöterna i första kammaren utsågs indirekt genom landstingen och stadsfullmäktige, medan röstningen till andra kammaren påminde om det valsystem vi har i dag.

Ytterligare förändringar skedde sedan i samband med övergången till enkammarriksdag 1970. Då samordnades valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige, vilket krävde anpassningar i valförfarandet.

Det fanns till och med långtgående planer på att införa maskinell röstning med hålkort. Det var kanske tur att det inte blev så. Det var den tekniska osäkerheten som gjorde att det aldrig blev verklighet.

I stället införde man tillfälliga förändringar som senare permanentades med 1972 års vallag. Bland annat standardiserade man valsedlarna. Vi vet alla att de har olika färger beroende på vilket val de avser.

Valfrågor

Men hur ser det ut i dag? Vid varje val trycks det en enorm mängd valsedlar. Det var hela 710 miljoner valsedlar inför valet 2022. Anledningen är att vi har tre val samtidigt. Det är 405 olika valkretsar och ett hundratal partier som deltar. I det senaste valet beställde 238 partier valsedlar, men endast 36 av dem ställde upp i riksdagsvalet.

Valsedlarna fyller inte bara en funktion på valdagen. Det är många partier som använder valsedlar i sitt kampanjarbete. Man kan dela ut dem i valstugor och skicka hem dem i brev till väljare, och man kan vilja synliggöra kandidater. Trots att de används av politiska partier var det bara en bråkdel av alla tryckta valsedlar som användes till det.

Fru talman! Det svenska valsystemet är en viktig del av vår demokrati. Det har genomgått stora förändringar för att bli mer tillgängligt, rättvist och effektivt. Men det finns några knäckfrågor. De är till exempel: Hur säkerställer vi ett hållbart och modernt röstningsförfarande? Hur minskar vi antalet valsedlar? Vill vi minska antalet valsedlar? Hur bygger vi ett system som gör det lätt för alla att rösta?

Dessa frågor är viktiga. Det är exakt de frågorna som vi som sitter med i den parlamentariska valsedelskommittén har att ta ställning till. Meningen är att vi ska lämna förslag på ett valsedelssystem – kanske ett nytt, vi vet inte än.

Jag vill belysa några frågor som handlar om just delaktighet i val. Vi vet att valdeltagandet är lägre bland personer med funktionsnedsättning. Enligt SCB var valdeltagandet vid de allmänna valen 2022 hela 11 procent lägre i den här gruppen jämfört med befolkningen i stort.

Valsedlarnas utformning och placering är en del av problemet. Jag har sett bilder från vallokaler där valsedlarna var placerade så högt att de var svåra att nå för den som till exempel sitter i rullstol. Lyckligtvis hör detta till undantagen, men ändå.

Texten på själva valsedeln är ibland ganska liten. Valsedlarna är tunna, och det kan vara lätt att få med sig fler än en valsedel i kuvertet. Då blir de ju ogiltiga.

Personröstning är särskilt svårt för personer med synnedsättning. Trots att Valmyndigheten tillhandahåller punktskriftsmaterial för synskadade kan det vara svårt för dem att faktiskt veta att de har fått rätt valsedel i kuvertet.

Fru talman! Som jag nyss sa har det svenska valsystemet många styrkor, men det finns också behov som behöver adresseras för att stärka demokratin och öka delaktigheten.

Systemet med partivalsedlar har en lång tradition i Sverige och är välkänt för många väljare. Att rösta är enkelt, särskilt om man lägger sin röst på ett parti som redan är etablerat i riksdagen eller har fått minst 1 procent av rösterna i de senaste valen.

För dessa partier ser valadministrationen till att valsedlar finns tillgängliga i alla vallokaler och förtidsröstningslokaler, men för små partier liksom för nya partier är det inte lika lätt. De måste själva distribuera sina valsedlar till röstmottagningsställena, och om en sådan valsedel saknas måste väljaren själv skriva partinamnet. Alla har ju inte en lika snygg handstil som jag, så det är inte säkert att man kan se vad det står och då blir rösten ogiltig.

Vi har en låg andel ogiltiga röster, vilket väl betyder att systemet fungerar bra. Men vi kan säkert göra det ännu bättre.

Avslutningsvis vill jag säga att valet är grunden för vår demokrati. Det är genom det vår röst påverkar framtiden, formar politiken och säkerställer att våra värderingar representeras i de beslutande församlingarna. Därför är det avgörande att valsystemet är tillgängligt, begripligt och rättssäkert för alla väljare.