STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen

Fru talman! Som mina kollegor poängterat är utskottet enigt, och vårt förslag är att så småningom lägga rapporten till handlingarna. Det förhållande att jag tar upp vissa detaljer ska inte tolkas som att jag inte delar uppfattningar som har presenterats av andra här.

Den rapport vi debatterar kommer årligen sedan 2022. Där får enskilda stater rekommendationer från kommissionen om vad som skulle vara bra att förbättra och vad som så småningom skulle kunna utvärderas. Nytt för i år är att några av kandidatländerna också tas med, närmare bestämt Nordmakedonien, som Sveriges riksdag haft ett demokratisamarbete med, samt Montenegro, Albanien och Serbien.

Årets arbetsprogram för kommissionen, som några av oss hade möjlighet att prata med kommissionären Jessika Roswall om i går, slår fast att rättsstatsprincipen är själva hjärtat i unionen. Det är rättsstatsprincipen som är vårt försvar och vårt skydd men också förutsättningen för att skapa ett inkluderande samhälle och en union som håller samman.

Fru talman! Sverige får liksom 2023 fyra rekommendationer för fortsatt arbete. Den första av dem är samma som i fjol och handlar om att systemet med att utse nämndemän genom förslag från politiska partier inte gjort några större framsteg avseende nämndemännens självständighet. Kommissionen föreslår att det arbetet fortsätter. Kommissionen föreslår också att arbetet för att säkerställa att civilsamhällets möjligheter inte i onödan begränsas av reformer inom strukturen för finansiering och stöd av samma civilsamhälle fortsätter.

Kommissionen lyfter vidare fram nödvändigheten av att utvärdera de insatser som görs för exempelvis skydd mot mutor från främmande makt. Sist men inte minst noterar kommissionen med viss tillfredsställelse att Sverige gjort betydande insatser för att skapa regelverk kring de så kallade svängdörrarna, det vill säga vad som ska gälla för de allra högsta inom statsledningen. Icke desto mindre behöver det följas upp, menar kommissionen.

Fru talman! Det finns i arbetsprogrammet för 2025 en devis om en modigare, enklare och snabbare union. Man skulle kunna tycka att detta mod möjligen kunde innefatta ett djärvt beslut om att inte vara så millimeterrättvis att alla medlemsländer får just fyra rekommendationer. Om kommissionen har mer eller mindre att säga i olika fall är det helt i sin ordning för min del.

Jag tycker också att genomgångarna av kandidatländernas ansträngningar, eller brist på sådana, är intressanta. Nästa vecka får riksdagens talman besök av talmannen för det serbiska parlamentet. Här finns något att samtala kring i de möten som ska hållas.

Serbien har gjort insatser på många områden, men har fortfarande en hel del kvar. Kommissionen noterar bland annat att rätts- och domstolsväsendet fortfarande kan utsättas för politiska påtryckningar, att antikorruptionsarbetet har kommit en bit på väg men också har en del kvar samt att regler kring medier, till exempel transparens när det gäller ägande, återstår att implementera. Så sent som häromdagen, kanske till och med i går, kom det rapporter om att Civil Rights Defenders motsvarighet i Serbien hade attackerats av serbisk polis. Det är den sortens händelser som vi gärna skulle se att man kunde undvika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen

Jag hoppas och tror för min del att genomgångar som denna kan vara ett stöd i den långa process som föregår ett medlemskap i unionen. Jag ser fram emot att vi en dag ska kunna välkomna Serbien och andra kandidatländer till EU.

Fru talman! Jag vill ägna lite tid och uppmärksamhet åt civilsamhället och dess betydelse för rättsstaten.

Kommissionen uttrycker en viss oro för att engagemanget i civilsamhället i Sverige kan minska, eller redan har minskat, som en följd av de förändringar i möjligheterna till finansiering av verksamhet som vi sett på senare tid och som andra här tagit upp. Jag förmodar att kommissionen främst syftar på förändringar av regler och resurser från statens budget.

Till det kan man lägga den debatt som förts de senaste åren. Ord som ”bidragsindustri” och ”fusk” och andra misstänkliggöranden har fått utrymme i våra medier. Civilsamhället är en arena som till krympande del är statligt finansierad. Det kan göra mig orolig, och uppenbarligen även EU-kommissionen.

Vi har en regeringsform som talar om att vårt samhälle bygger på fri åsiktsbildning. Jag ser gärna den meningen som en tanke om en struktur som möjliggör just den åsiktsbildningen och om att den strukturen inte kan vara förbehållen dem som har råd att själva betala för den. Med andra ord: Om det ska vara möjligt för alla får man nog acceptera ett visst offentligt stöd till själva strukturen, vare sig det är giganter som Rädda Barnen eller till exempel de tusentals många mindre lokala kultur- och idrottsföreningarna. Deras betydelse i en kris- eller krigssituation ska inte underskattas.

Hade jag haft gott om tid skulle jag ha berättat om arbetet i Villa 20 i Buenos Aires under covid. Där kan man få ett väldigt bra exempel på vad det betyder att ha ett fungerande civilsamhälle.

Jag noterar slutligen att kommissionen framför liknande synpunkter vad gäller engagemanget i civilsamhället hos de kandidatländer som omnämns i rapporten.

Jag yrkar på att vi lägger rapporten till handlingarna. Men jag hoppas att den ändå plockas fram då och då när vi har saker vi behöver ta upp.