Fru talman! ”Nu handlar det om vår grundläggande syn på demokrati och det öppna samhället, nu handlar det om rättsstatens oberoende, om maktdelning och om vår tidigare samsyn på de reella hoten mot vår frihet.”

Det är inte mina ord, utan det var Friedrich Merz, ledare för de tyska kristdemokraterna, som uttryckte sig så efter USA:s vicepresident JD Vances tal i München för ett par veckor sedan. När samme Merz efter det tyska valet i söndags höll sitt segertal gick han ännu längre och slog fast att det allra viktigaste nu är att stärka Europa och frigöra det från USA. Jag kan inte annat än instämma i varje ord.

I ljuset av det vi nu ser hända i världen känns det mer angeläget än någonsin att lyfta fram 2024 års rapport om rättsstatsprincipen i EU. På andra sidan Atlanten, där vi i modern tid har sett en nära allierad i form av en stark demokrati som värnat maktdelning och rättsstaten, ser vi nämligen hur dessa principer nu – på bara några veckor – kullkastas av ett styre där den starkes rätt är ett tydligt ideal. Det som händer förskräcker, och det måste få oss i Europa och inom EU att sluta oss samman och slå vakt om vårt gemensamma projekt – ett projekt där jag vill påstå att rättsstaten är helig.

Fru talman! Enligt rättsstatsprincipen ska all offentlig makt alltid utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen. Rättsstatsbegreppet omfattar en öppen, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, tillgång till rättslig prövning av oberoende och opartiska domstolar samt maktdelning.

Det kan tyckas vara självklarheter, men som man slår fast i 2024 års rapport kan rättsstatsprincipen aldrig tas för given. Omständigheter i världen och i EU förändras, politiskt eller på grund av teknisk eller annan samhällelig utveckling, och det medför utmaningar. Det är olika sådana beroende på medlemsland, men vi står alla inför dem.

Det är här som vikten av den rapport som KU i dag debatterar kommer in. Den ligger nämligen till grund för en dialog mellan medlemsstaterna om vilka dessa utmaningar är. På det sättet kan rapporten bidra till att komma framåt, nå framsteg och ytterligare stärka rättsstatens principer i hela EU. Det arbetet måste fortsätta enträget, målmedvetet och med stort engagemang från alla som vill bekänna sig till tron på en livskraftig demokrati.

Fru talman! Hur är det då ställt i Sverige? Vårt domstolsväsen får klart godkänt. Det fungerar effektivt. Men vi behöver göra något åt nämndemannasystemet, som innebär att vi har politiska företrädare som domare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen

När det kommer till civilsamhället ges det fortfarande stort utrymme, men en kombination av nedskärningar i finansieringen och snabbare remisstider påverkar vissa delar av det. Här får vi i Sverige en särskild rekommendation av kommissionen: att se till att de reformer som genomförs när det kommer till civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning.

Fru talman! Ett område som jag personligen tycker är oerhört viktigt och som lyfts upp i rapporten är korruption. Här får vi också en rekommendation från kommissionen: att stärka bekämpandet av mutor utomlands. Men jag vill lägga till att det inte alls är tillräckligt. Vi måste också motverka korruption här hemma. Vi får inte vara blinda för den. Den finns, och den breder dessutom ut sig.

Fru talman! På Transparency Internationals årliga lista över hur utbredd korruptionen är i olika länder har vi tyvärr tappat placeringar flera år i rad på senare tid. I den mätning som presenterades för några veckor sedan hade vi halkat ned till åttonde plats. Detta är bekymmersamt.

Transparency International pekar ut organiserad brottslighet som en av de stora riskfaktorerna bakom den ökade korruptionen. Genom infiltration och utpressning påverkas centrala samhällsfunktioner alltmer. Det har jag också sett på nära håll i mitt tidigare arbete som åklagare.

När vi i KU var på en länsresa till Skåne pratade jag med personer som var anställda vid länsstyrelsen och jobbade mot just avfallsbrottsligheten. En som särskilt samordnade detta sa att en skånsk kommun – vilken nämndes inte, och jag vet därför inte vilken det var – inte gjorde någonting åt dumpning av avfall på en fastighet, trots välkända uppgifter om det. Personen i fråga sa att hon till och med satt bredvid handläggaren på kommunen och skrev ett föreläggande för att komma åt detta, och ändå fanns det ett motstånd. Man kan fundera på vad detta beror på.

Jag vet dock att avfallsbrottslighet är en växande bransch i den organiserade brottsligheten. Här finns verkligen sårbarheter i kommuner.

Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International här i Sverige, sa nyligen: Vi ser en alltmer sofistikerad form av korruption som direkt påverkar välfärden. Bolag utnyttjas som brottsverktyg, och mycket av det vi kallar välfärdsbrottslighet är i själva verket ren korruption. Jag kan bara instämma i det han sa.

Under hösten hade jag i uppdrag att för Centerpartiets räkning leda arbetet med att titta på varifrån den organiserade brottsligheten hämtar sina intäkter, sina vinster. Vi har lagt fram en samhällsanalys, där vi också hänvisar till rapporter och forskning på hemmaplan. Där ser vi att det i just kommuner finns hög risk för korruption kopplat till offentlig upphandling. Det sägs också i den här rapporten.

Det är en sårbarhet när man privatiserar offentlig verksamhet och inte har kontroller. Det visar forskning från maffians Italien. Det finns alltså anledning för oss att vara uppmärksamma på detta.

Häromåret drog Hells Angels in 1 miljard i vinster på offentliga kontrakt. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Vi måste göra oerhört mycket mer i Sverige för att få stopp på den utvecklingen.