Herr talman! Som vi har hört har regeringen lagt fram en ny lag som ger myndigheter, kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Förslaget innebär även en utökad möjlighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att trots sekretess lämna uppgifter som behövs i brottsbekämpningen. Regeringen motiverar förslaget med att den allvarliga brottsligheten kräver att fler offentliga aktörer bidrar till det brottsbekämpande arbetet och att dagens sekretessregler hindrar offentliganställda att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen
För Miljöpartiet är det viktigt att myndigheter, kommuner och andra aktörer kan dela uppgifter med varandra på ett effektivt sätt för att kunna fullgöra sina uppdrag. Det framstår däremot inte, anser vi, som ändamålsenligt eller effektivt att myndigheter, kommuner och regioner föreslås lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter på eget initiativ. Detta påpekade även Lagrådet tillsammans med flera viktiga remissinstanser, till exempel Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen och Justitieombudsmannen.
Herr talman! Det finns i dag flera sekretessbrytande bestämmelser som gör att offentliga aktörer kan utbyta information och på så sätt bidra till att förebygga och bekämpa brott. Återkommande granskningar har dock visat att informationsutbytet trots detta inte sker i önskad omfattning. Det gäller inte minst den sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör att socialtjänsten kan lämna uppgifter om personer under 21 år i brottsförebyggande syfte. En bidragande orsak till detta är att medarbetare inom bland annat polis, socialtjänst och skola upplever att regelverket är komplicerat och svårtillämpat. Det finns även kunskapsbrister när det gäller hur lagstiftningen ska tillämpas.
För att åtgärda dessa problem anförde Brottsförebyggande rådet i en rapport från 2021 att det i ett första steg bör förtydligas hur lagstiftningen bör tolkas och tillämpas i praktiken. Det bör även riktas utbildningsinsatser till berörda aktörer för att få tydligare vägledning och riktlinjer för hur sekretessbrytande bestämmelser kan tillämpas. Brå menar att problemen inte nödvändigtvis skulle lösas genom ny lagstiftning.
Att myndigheter, kommuner och regioner ska lämna uppgifter på eget initiativ är problematiskt av flera skäl. Till att börja med är vi i Miljöpartiet kritiska till att uppgiftsskyldigheten kombineras med en så pass låg tröskel för utlämnande. Att en uppgift ”kan antas behövas i den brottsbekämpande verksamheten” försvårar inte bara uppgiftslämnarens bedömning utan kan också innebära att brottsbekämpningen får ta emot en stor mängd information som saknar betydelse. Det finns därmed en betydande risk att regeringens förslag snarare leder till ökad arbetsbelastning för både skolan och brottsbekämpningen.
En alltför långtgående skyldighet att lämna ut information kan dessutom skada tilliten till bland annat skolan och socialtjänsten, vilket skulle försvåra möjligheter att fånga upp barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Allt detta sammantaget kan resultera i att syftet med bestämmelserna, alltså att effektivisera brottsbekämpningen, inte uppnås.
Lagrådet ser, som vi har hört tidigare, flera betydande risker med förslaget. Bland annat påpekar man att uppgiftsskyldigheten riskerar att leda till onödiga integritetsintrång och därmed inte kan sägas vara proportionerlig i enlighet med regeringsformen. Miljöpartiet anser att förslaget snarare bör formuleras som en frivillig möjlighet, så att berörda aktörer får större utrymme att själva bedöma vilka uppgifter som eventuellt kan vara av intresse för brottsbekämpningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen
Herr talman! Miljöpartiet ser det som särskilt problematiskt att skolan inte är undantagen uppgiftsskyldigheten. Att skolan ska lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter utan föregående begäran riskerar att allvarligt skada skolans huvuduppdrag, som ju är att utbilda. Lyckad skolgång är dessutom en skyddsfaktor som förhindrar att barn och unga dras in i kriminalitet. Skolan arbetar därmed redan brottspreventivt när den utför sitt huvuduppdrag – att utbilda. Detta har också påpekats av bland andra Sveriges Lärare, som menar att förslaget sannolikt inte är vare sig en effektiv eller en rättssäker modell för brottsbekämpning. Sveriges Skolledare framhåller att den bästa brottsbekämpningen är att satsa på tidiga insatser för elever i riskgrupperna.
Herr talman! Det är givetvis angeläget att brott kan förebyggas och klaras upp och att brottsbekämpande myndigheter har goda verktyg. Samtidigt är det också viktigt att enskildas personliga integritet värnas och att graden av integritetsintrång inte överskrider vad som är godtagbart i ett fritt och demokratiskt samhälle.
Under de senaste åren har det tillsatts och genomförts flera parallella lagstiftningsprojekt som har handlat om att öka informationsflödet i olika avseenden. Förutom svårigheter att överblicka förslagens samlade konsekvenser för enskilda innebär mängden förslag att Lagrådet och berörda remissinstanser inte hinner eller kan analysera förslagen på det sätt som krävs för en tillfredsställande beredning. Detta riskerar att leda till sämre kvalitet på såväl synpunkter som lagstiftning.
Vi i Miljöpartiet blev därför glada när regeringen i förra veckan tillkännagav tillsättningen av en utredning som ska titta på detta. I uppdraget till utredaren nämns särskilt att det ingår att göra analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. Eftersom utredningen har ända till maj nästa år på sig att göra detta utgår vi ifrån att de också kommer att ha möjlighet att analysera eventuella tillkommande regleringar som sker under den tid som utredningen arbetar.
Miljöpartiet har tre reservationer i detta ärende. Jag står bakom alla tre men yrkar bifall bara till reservation 5.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)