Herr talman! Mycket har sagts här i dag om regeringens proposition Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, så jag känner att jag kanske inte behöver stå här och upprepa allt som har sagts.

Vi har pratat om remissinstanser, och jag noterar när jag läser svaren från olika håll att det finns en viss oro inom vissa grupper i samhället, bland annat inom lärarkåren. Det finns en oro över att lagen kommer att öka förekomsten av hot och våld mot lärare och annan skolpersonal.

Jag ser det inte riktigt på det sättet. Redan i dag får skolan lämna uppgifter till polisen i samband med brottsutredningar. Detta vet både elever och föräldrar. Den nya lagen kommer att säga att skolan måste bistå polisen i brottsutredningar. I min bok blir det då mycket tydligare. Det kan också betyda att en elev inte på samma sätt kan skrämma en lärare till tystnad. Man kan inte hota lärare eller annan skolpersonal för att få dem att inte gå till polisen eller prata med polisen, för nu måste skolan göra det.

Nu kom jag plötsligt in på hot och våld mot skolpersonal, och jag kommer, herr talman, att återkomma till detta; jag tycker att det är viktigt.

Jag har nämligen både som polis, vårdnadshavare och förälder erfarenhet av våld i skolan. Som polis har jag faktiskt inte en enda gång varit med om att skolan inte har varit behjälplig när det har begåtts ett brott i skolan eller av någon av skolans elever eller av personal. Det finns en sorts inbyggt samhällsansvar hos skolpersonal. Om ett brott har begåtts och polisen behöver utreda det hjälper man till. Detta har skett utan att förtroendet för skolpersonalen på något sätt har skadats.

Men självklart har det funnits gånger då detta inte har fungerat och skolan inte har samarbetat, och det är då jag tror att den här lagen kommer att göra skillnad. Man kommer inte att kunna sopa brott som begås i skolmiljö under mattan eller av olika anledningar försvåra polisutredningar.

Sedan blir jag, som en parentes, lite förvånad över hur en av remissinstanserna resonerar när det gäller lagförslaget. Det handlar om Göteborgs stad, som ställde sig negativ till lagförslaget. De menar att hjälp till polisen i brottsutredningar ”inte ligger inom skolans uppdrag”. Det är faktiskt väldigt få verksamheter som har som sitt grunduppdrag att hjälpa polisen i brottsutredningar. I min värld handlar det om ett samhällsansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Göteborgs stad uttrycker vidare i sitt remissvar att om en lärare skulle bistå polisen vid brottsbekämpning skulle detta riskera att ta tid från annat. Om en elev knivhugger en annan elev tycker alltså Göteborgs stad att skolan inte ska bistå polisen vid brottsutredningen för att ta reda på vem som gjorde detta och hur det gick till, för det kan ta tid från annat – som att rätta ett matteprov? Var är det samhällsansvar vi pratar om hela tiden? Det gäller alla, tycker i alla fall jag.

Herr talman! Tillbaka till våldet mot lärare och skolpersonal och den oro de i dag känner. Den ska vi ta på allvar. Skyddet för lärare och annan skolpersonal måste stärkas. Om en elev hotar en lärare ska de rättskipande myndigheterna, i det här fallet polisen, komma till skolan, ta ynglingen i fråga i örat – bildligt talat, menar jag – och tala om för honom hur man uppför sig. Om han inte förstår – jag säger ”han”, för det är oftast en han – hur man uppför sig får man placera honom på en annan plats tills han har förstått hur man uppför sig.

Lärares och elevers trygghet inne på en skola är prio ett. Skolan ska vara den absolut säkraste platsen i samhället för våra barn. Inget barn ska gå till skolan och vara rädd för att bli utsatt för ett brott, till exempel det som vissa kallar för mobbning. Stryk det ordet ur ordlistan, herr talman! Sluta säga mobbning! Det heter ofredande, olaga hot, sexuellt ofredande, förolämpning; det är vad det är. Det handlar om brott. Jag vill upprepa det: Inga barn ska känna sig otrygga i skolan. Jag kan inte säga det för många gånger.

Därför är jag glad att jag tillhör ett parti, Liberalerna, som har detta högst upp på sin dagordning: att skolan ska vara en säker plats för våra barn. Där ska det läggas jätteresurser. Den pengapåsen skulle inte ha någon botten om jag fick bestämma.

Jag blir vansinnig när jag hör hur det fungerar i vissa skolor – hur det hotas och utövas våld mot andra elever och mot lärare.

Herr talman! De senaste fem åren har våldsanmälningarna på svenska låg- och mellanstadier – vi pratar alltså om åtta, nio- och tioåringar – ökat med 60 procent. Förra året anmäldes 360 fall av våld mot lärare.

Jag har många lärare i min bekantskapskrets, och jag är uppvuxen med en pappa som är lärare. Jag har därför fått höra många skräckhistorier om hur det kan gå till i skolvärlden och om det våld som finns där. Det är helt klart att det skiljer sig ganska mycket mellan skolor. Det finns skolor som inte har några problem alls och skolor där problemen är gigantiska – där lärare hotas och elever gör som de vill, helt utan konsekvenser.

Så kan vi inte ha det. För att skolan ska bli en säker plats behöver vi ordning och reda, och det måste bli konsekvenser om man som elev inte följer de regler som finns. Skolan ska vara en säker plats för både elever, lärare och annan skolpersonal.