STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Om det nu finns någon tapper tittare framför datorn som har gått in på riksdagens hemsida och följer debatten vill jag göra ett klargörande: Vi pratar inte arbetsmarknadspolitik just nu – vi pratar arbetskraftsinvandring.

Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Det är ställt utom allt tvivel. Så har det varit historiskt. Här har vi haft en tillbakablick till vallonerna och Vasas jungfrufärd. Vi har haft en uppbyggnad i Sverige som har krävt arbetskraftsinvandring.

Vi debatterar inte om huruvida det behövs arbetskraftsinvandring, utan det diskussionen har gällt och fortsätter att gälla är hur arbetskraftsinvandringen ska utformas. Detta är vad anförandena från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde handla om. Men i stället målar man upp en ganska dyster bild, att man har sitt paradis om man bara får vara med och bestämma.

Det har vi sett resultatet av under åtta år, och det är det som Tidöregeringen nu behöver hantera.

För att ha ett underlag för välfärd behöver vi ha en tillväxt, och då behöver Sverige fler företag som startar, växer och anställer. För att främja svenska företag behöver vi ha ett näringslivsklimat som möter de behov som finns från företagens sida. Ytterligare en av förutsättningarna för utveckling och starka företag är en god tillgång till personal, som kan bistå med sin kunskap. Det är därför viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Precis som jag har sagt har invandringen av arbetskraft bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är den kvalificerade invandringen nödvändig för att svenska företags konkurrenskraft ska fortsätta.

Men i ljuset av att det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har varit ganska unikt behövs det förändring. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, där man speciellt har riktat sig till högutbildade, har vi historiskt haft en invandring som accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Den invandringen ökade kraftigt under ett antal år samtidigt som vi tog emot ett stort antal tredjelandsmedborgare. Vi ser nu att många av dem som vi tog emot i migrationsökningen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Herr talman! Kristdemokraterna har länge argumenterat för att det nuvarande systemet behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det var orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige hade – och fortfarande har – en hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör komma i fråga för den typen av arbete.

Herr talman! Tidöavtalet angav en kursändring för arbetskraftsinvandringen. Detta innebar skärpningar av reglerna i ett antal steg och ett skifte från att ha lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till att främja högkvalificerad.

Fler av dem som befinner sig i Sverige bör kunna ta jobb inom låglönesektorn. Men samtidigt behöver åtgärderna vara sådana att Sverige ska bli attraktivare och gärna nummer ett i Europa när det gäller att locka internationell talang och kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Historiskt sett har ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare inte tillhört någon högkvalificerad yrkeskategori. Och vi uppvisar just nu tredje störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda i Europa.

Herr talman! Ett av de tidiga kraven var att man för att få arbetstillstånd skulle tjäna 13 000 kronor per månad. Precis som har sagts i många inlägg här beslutade vi om en lagändring under hösten 2022, då vi lade ett första lönegolv på 80 procent av medianlönen. Vi planerade ett fortsatt steg, och det finns ett utredningsförslag. Förslaget som finns är att man ska lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen men också ha en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som ska få undantag från lönekravet. Jag kanske kan förekomma frågan och säga att vi inte vet exakt när förslaget kommer. Men regeringen jobbar med det.

Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och minska handläggningstiderna drastiskt. Nu har vi genomfört förändringar, och handläggningstiden, som för ett litet tag sedan var 100 dagar, sjönk faktiskt till 16 dagar i median i december. Det betyder alltså att vi snabbt kan få den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver för den fortsatta tillväxten.

Herr talman! I dag bedöms ett stort antal personer vara arbetslösa. Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte resan för att de som står utanför arbetsmarknaden i Sverige ska söka och få ett jobb. Man behöver kombinera lönegolv med andra åtgärder, och de är på gång. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden och naturligtvis ytterligare aktiva åtgärder för Arbetsförmedlingen.

Jag vill som kristdemokrat betona behovet av ventiler och undantag från ett höjt lönegolv för att säkerställa kompetens men också arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag.

Herr talman! Kristdemokraterna yrkar således, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden.

Jag kan slutligen konstatera, som jag brukar göra i de här debatterna, att den opposition vi har är splittrad. Socialdemokraten talade i sitt anförande inte så mycket om arbetskraftsinvandringspolitiken, men Socialdemokraterna har vad gäller migrationspolitiken till nästan hundra procent anslutit sig till det vi vill och som nu Tidöregeringen genomför. Vänstern och Miljöpartiet säger oftast precis tvärtom: Nej, och vi ska återvända.

Det blir intressant att se: Vad blir den gemensamma linjen om man mot förmodan kommer tillbaka till regeringsunderlaget? Kommer vi att få ett svar före valet 2026? Jag tvivlar.

Vi kristdemokrater tillhör den majoritet i Sverige som kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras. Genom propositioner och utredningar lämnas förslag som utgår från det stöd som har givits i valet 2022. Och det kommer att komma ytterligare saker i förändringspåsen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).